Är nätneutralitet verkligen viktigt? Det märker vi först när den inte längre existerar. Därför behövs också hoten tas på största allvar.
Den 12 juli gick stora delar av alla som är aktiva på internet samman i uppropet Battle for the Net. Detta skedde för att den amerikanska myndigheten FCC ska få möta motstånd sedan dess företrädare beslutat att göra det president Trump länge uttalat – inskränka nätneutraliteten.
Ett neutralt ”nät” är förutsättningen för framtidens fria internet. Motsatsen är som skedde när Telia gav fri trafik åt enbart en viss sorts appar. Det mötte stort motstånd eftersom det ansågs bryta mot grundprincipen att all data på internet ska vara likvärdig.
När leverantörer börjar styra över vår datatrafik uppstår genast olika frågor. Vem ska avgöra vilken data som ska trafikera internet? Ett fåtal aktörer, eller en enda huvudaktör?
Det är först när vi tar saker för givna som vi riskerar sakna dem när de är borta. Ett framtida scenario utan nätneutralitet skulle kunna vara att ett företag, ungefär som vissa totalitära stater, helt enkelt blockerar åsikter de inte vill ska få spridning. Till stora delar handlar den här frågan därför om yttrandefrihet.
Sett till EU, kom det en lag 2015 som tydliggjorde regleringen av nätneutraliteten. Det EU därmed gjorde var att markera mot det som nu kan vara på gång i USA. Företag får sedan dess inte begränsa trafiken på internet på något sätt, utan likabehandlingsprincipen gäller.
Frågan om nätneutralitet handlar för tillfället om USA-kongressens agerande. Men det finns betänkligheter närmare än de flesta av oss kanske ens tror. Som när till exempel Telia velat göra skillnad mellan till vad vi använder köpt datatrafik. Misstänkta brott mot nätneutralitet är trots allt inte det Sverige brukar förknippas med.
