Rubriker i tidningarna om att vården är underbemannad är snart ett lika vanligt fenomen som sena tåg och nya varianter på semla. Dyra stafettläkare, långa väntetider och problemen efter bygget av nya Karolinska är andra återkommande varianter av rapportering om vårdens strukturella problem. Men på senare tid har en ny variant dykt upp, nämligen kritiken mot de digitala läkartjänsterna.
Många anser att vården utvecklas åt fel håll, det känns som resurserna ständigt blir mindre, något som hänger ihop med megatrender i samhället vad gäller vår demografi. Sverige växer, höga födelsetal och hög invandring gör att vi blir allt fler. De medborgare som finns har dessutom ett växande vårdbehov, för att vi blir äldre, får fler sjukdomar som vi överlever och därmed behöver mer vård för, och inte minst, för att våra krav och efterfrågan på vården ökar. Det gäller både för sjukhus, vårdcentraler och hemtjänst, och de olika funktionerna hänger dessutom ihop. Akutmottagningar på sjukhus går på knäna för att personer som borde gått till en vårdcentral söker vård där, äldre som bli multisjuka men får hjälp av hemtjänst hemma kan undvika sjukhusbesök, och så vidare.
Våra utmaningar i vården och välfärden är på så vis faktiskt, förutom att vara just utmaningar, även bevis för att vi är ett rikt land, att fler överlever sjukdom och blir äldre är ju i botten en bra sak som tyder på utveckling. Men likväl kan det vara svårt för vårt politiska system att hantera detta. Medborgarna stannar sällan upp och tänker till en extra gång över hur mycket dödligheten i bröstcancer sänkts sedan 80 talet. Däremot har vi lätt för att reagera på rubriker om platsbrist.
Efter att frågan om vinster börjat kännas lite utagerad har andra vinklar på valfrihet kommit upp i debatten som är viktiga att diskutera. En av dessa är de privata aktörer som erbjuder vård digitalt via en app. De har periodvis fått utstå hård kritik. Delvis för att det sägs att de dränerar vården på resurser när de får ersättning för patientbesök som inte allt kostar lika mycket som för en fysisk läkare. Delvis för att det ibland kan vara svårt att göra bedömningar av hur exempelvis allvarligt något är om man inte kan träffa patienten i fråga.
Vi får nog dock konstatera att digitala vårdtjänster är här för att stanna. Just för att vi lever längre och överlever mer sjukdomar och dessutom ställer högre krav på vår vård så måste utbudet öka. Skulle denna ökning ske helt via fysiska besök skulle kostnaderna dock rusa iväg. Vi behöver bli smartare och använda nya verktyg för alla de egentligen friska människor som bara behöver få ett nytt recept på sin hostmedicin. Digitala läkartjänster ska användas med försiktighet och få en rimlig ersättning, men de är definitivt en del av lösningen på hur vi ska hantera framtidens utmaningar.
