Katarina Erlingson: Mod, misslyckande, möjligheter och mycket nanoteknik

Att man kan bli så uppiggad av en knapp timmes föreläsning om nanoteknologi, jag som hade fysik som mitt sämsta ämne när det begav sig på högstadiet. Den som fick mig så upplyft var professor Maria Strömme som talade engagerat och inspirerande på Näringslivsdagen i Falkenberg häromveckan. Tala om framtidstro! Det kan man verkligen behöva i dessa tider av krig, pandemi, svält och annat elände.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Nanoteknik handlar om kunskap kring material. Maria Strömme pekade på att människor varit fascinerade av material i alla tider - vi har ju döpt tidsepoker efter material: stenåldern, järnåldern och så vidare. Att jobba med nanoteknik är att påverka materialens egenskaper så att de kan förändras.

Professorn hade många exempel. Forskare har redan tagit fram genomskinliga solceller, vilket gör att vi så småningom kan ha solceller på alla fönster. Man kan göra supertunna batterier som man kan integrera i kläder. Det går att fjärrövervaka patienter genom ett intelligent "plåster" som kan läsa av ens hälsostatus.

Luftkonditionering runtom i världen kräver enorma mängder energi och är därför till stor skada för miljön och klimatet. Genom att ta fram kläder som kan kyla skulle det behövas mindre luftkonditionering.

ANNONS

Materialet grafen - ett tunt kollager - skulle enligt Strömme kunna rå på problemet med cement. Genom att tillsätta bara 0,1 procent grafen till cement skulle det kunna minska cements koldioxidutsläpp markant.

Maria Strömme pratade om 4D-printning där objektet inte är statiskt utan kan utvecklas över tid. Till exempel ett 4D-printat luftrör som växer med barnet och försvinner när det inte behövs längre - vissa barn föds med ett för tunt luftrör.

Med hjälp av nanoteknik kan man också hålla sig ung längre. En del smink innehåller nanopartiklar. Tekniken kan också bidra till att cancer botas och att förlamade kan gå igen.

Det är alltså ingen hejd på vad nanotekniken kan åstadkomma och det är ingen science fiction. Det finns redan framme eller har inte långt kvar innan forskningen är redo att provas i kliniska tester.

Alla dessa fantastiska möjligheter kräver mod. Det kräver modiga politiker som satsar pengar på forskning och som inte lägger sig i hur den ska utföras, det kräver modiga forskare som vågar testa, vågar misslyckas och sen testa igen. Maria Strömme har ett bolag som heter Disruptive materials, vars huvudprodukt upptäcktes tack vare ett misstag.

Denna mentalitet skulle behöva spridas i hela Sverige (ja, världen också), i forskningen, näringslivet, den offentliga sektorn. I stället för den ängslighet som är alltför utbredd borde upptäckarlusta och nyfikenhet prägla alla arbetsplatser. Att misslyckas borde inte vara något fult, det borde vara ett krav för alla att misslyckas för att sen "upp på hästen" igen.

ANNONS

Enligt Strömme finns det så många fantastiska möjligheter att vi människor skulle kunna leva mycket längre och friskare, ja kanske till och med få evigt liv. Det blev emellertid en tanke som publiken på näringslivsdagen hisnade inför, så den överlåter jag till filosoferande vid ett annat tillfälle.

Läs mer: Oro och optimism präglade Näringslivsdagen

ANNONS