Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Linda Broström

Missriktat missnöje

Kritik mot insamling för symbolisk byggnad bottnar både i brist på kunskap, och empati.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Krönika 9/5. Vid påsk brann en katedral i Paris. En byggnad med högt symboliskt värde för många troende, en katastrof som skapade djupa känslomässiga reaktioner. Därför var viljan att vara med och bidra till återuppbyggnaden hög. Allt från vanliga fransmän till högt uppsatta personer inom näringslivet utlovade donationer och pengar strömmade in, som kommer göra det möjligt att bygga upp Notre Dame igen.

Men denna vilja att bidra med medel vid den här typen av katastrofer fick också kritik. I sociala medier spreds snabbt argument så som ”ja nu passar det, att skänka pengar till en kyrka men inte till fattiga barn” och påståenden som ”det här visar att alla rika i världen kan lösa världsproblemen om de bara brydde sig” spreds fort av såväl musikartister som politiker.

Det är inte ovanligt att den här typen av kritik riktas mot all sorts välgörenhet eller donationer när dessa är till ett visst tydligt syfte. Men den är likväl både felaktig, och helt ärligt, rätt omoralisk.

Att för det första angripa människor för att de är berörda och vill bidra till en viss sak, så som återuppbyggnaden av en kyrka som spelar djup roll för många, är bara osympatiskt. Att angripa någon för att hen bryr sig och känner för något visat mest bara på respektlöshet mot deras känslor.

Men den andra frågan är väl egentligen viktigare, föreställningen och spridningen av idén att ”världsproblemen” skulle lösas om vi dumpade pengar på dem. Den kommer upp vid jämna mellanrum i den här typen av ärenden. Idén om att tillgångar är ett absolut nollsummespel, där ”de rika” sitter på en hög drakguld, är felaktig. Mycket värde skapas snarare genom tillgångar i form av exempelvis aktier i företag som växer. Inte heller är rikedomen i världen en begränsad mängd guld. Värdet på alla tillgångar har ökat oerhört de senaste hundra åren tack vare tillväxt. Det är bättre för ett samhälle att skapa företag som växer, så många kan få jobb där, och få ut ett värde av att äga aktier, än att bara konfiskera tillgångar, sälja av dem och sedan dela ut pengarna i en engångssumma.

Vad gäller ”världsproblemen”, det är av yttersta vikt att vi förstår att många av dessa inte beror på en brist på pengar utan på grund av strukturer, kultur och politiska beslut. Just nu pågår exempelvis en av världens få svältkatastrofer i Jemen. Denna beror inte på att det finns för lite pengar till mat. Den beror på att olika väpnade styrkor, deras konflikt beror på en rad olika saker men bland annat gamla klanmotsättningar, blockerar landets hamnar så ingen mat kan importeras och på så vis nå befolkningen. Att bekämpa fattigdom och säkra ett lands välstånd handlar ofta om att bekämpa korruption och bygga upp ett fungerande rättsväsende, och för det krävs rätt kultur.

Visst är det en lågt hängande frukt att plocka när kändisar slänger ur sig obildade förenklade påståenden, men vi behöver ändå säga ifrån mot dem med jämna mellanrum. Utan en verklig diskussion om vad som skapar problemen i världen kan vi inte heller lösa dem.