Mest symbolpolitik för Miljöpartiet i de nya klimatmålen

Nu ska Sverige få klimatmål även för utsläpp som sker från svenskarnas konsumtion utomlands. Det har regeringen gett miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|
Landvetter Flygplats flygplan . Bild Stefan Berg
Landvetter Flygplats flygplan . Bild Stefan Berg Bild: Stefan Berg

Det är en av de utpräglat miljöpartistiska vinsterna i januariöverenskommelsen. Om Sverige lyckas kan vi bli det första landet i världen med ett sådant klimatmål, berättade klimatminister Isabella Lövin (MP) för SVT Nyheter (28/10). Och nog är det unikt att ett land sätter upp mål för hur andra länder ska minska sina utsläpp.

Utgångspunkten för klimatmålen har tidigare varit det som kallas territoriella utsläpp, det vill säga utsläpp från produktion inom Sveriges gränser, men ambitionsnivån är inget fel på. Däremot är den kantad av krasst praktiska svårigheter. Vi vet inte vilka förslag som miljömålsberedningen kommer landa i, men i direktiven nämner regeringen klimatpåverkan från konsumtion och offentlig upphandling, samt internationella flygresor och sjöfart.

ANNONS

Det ger en fingervisning, och Lövin nämnde i SVT att flyget borde betala för sina utsläpp genom beskattning av flygbränslen. Få invänder mot att flyget borde betala för sina utsläpp, men internationella konventioner förbjuder just sådan beskattning, vilket inte är något som Sverige ensamt kan ändra på.

Inom offentlig upphandling har ”grön upphandling” under flera år varit en trend, men här finns gott om målkonflikter. Till 2030 måste till exempel 60 procent av alla upphandlade livsmedel inom offentlig sektor bära ekomärkning. Det kan man framföra miljöargument för, men det går på tvären med klimatmålen, då ekologisk produktion kräver större odlingsarealer och i huvudsak leder till högre snarare än lägre klimatavtryck.

Men även om fokus skulle skiftas till minskade klimatutsläpp är offentlig upphandling inget vidare styrmedel. Forskare varnade till och med för att det kunde få motsatt effekt, det vill säga högre utsläpp, i en ESO-rapport häromåret.

Samma invändningar har lyfts kring regeringens miljöskatter som syftar till att komma åt just miljöpåverkan från konsumtion, som kemikalieskatten och plastpåseskatten – de är inga vidare miljöpolitiska styrinstrument. En ny utredning har föreslagit en ”modeskatt” på kläder och skor, men inte heller det förslaget har prisats för sin träffsäkerhet.

Den fråga som Miljöpartiet borde få om och om igen är varför vi ska introducera nya styrmedel, när vi redan har effektiva sådana att välja bland. Det viktigaste för att komma åt utsläpp utomlands är inte svenskarnas konsumtion – som också minskat under det senaste decenniet, bör påpekas – utan att vi bidrar till andra länders omställning. I EU görs det genom handelssystemet med utsläppsrätter. Just den nämnda sjöfarten lär komma upp i den kommande omförhandlingen.

ANNONS

Regeringen skulle också kraftigt kunna öka Sveriges internationella klimatinvesteringar i fattiga länder. Till låga kostnader kan utsläpp på så sätt minskas, då många lågt hängande frukter fortfarande finns att plocka. Att utsläppen minskar är trots allt viktigare än att vara pionjärer.

ANNONS