Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Emma Høen Bustos: Mer pengar ger inte bättre välfärd

Inget tyder på att äldreomsorgen är bättre i de kommuner där den är dyr. Det visar ett nytt kvalitetsindex som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

STOCKHOLM 20200402 En pensionär i riskgruppen äldre är ute på promenad med rullatorn. Foto Fredrik Sandberg / TT kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT
STOCKHOLM 20200402 En pensionär i riskgruppen äldre är ute på promenad med rullatorn. Foto Fredrik Sandberg / TT kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

Vissa kommuner har mer än 25 procent högre kostnader för äldreomsorgen än kommuner med motsvarande efterfrågan (Dagens Samhälle 11/10). Sammanställningen är ny, men slutsatsen gammal. Att sambandet mellan utgifter och kvalitet är svagt gäller för stora delar av välfärden. Dessutom sjunker välfärdens produktivitet, vilket Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) länge har varnat för.

Häromåret skrev Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att "produktiviteten hos ett fåtal kommuner sticker ut. Analyserna indikerar att det finns stora möjligheter att på bred front öka produktiviteten inom sektorn". Samtidigt konstaterades att ökad effektivitet inte ledde till en försämring av medborgarnas upplevelse av välfärden. Liknande tendenser uppvisas i skolan, där det inte har gått att visa på något rakt samband mellan kommunernas utgifter och skolresultat.

Därför är det märkligt att vänsterns problemformulering kring välfärdens behov helt har tagit över debatten. Löften om "mer pengar till välfärden" har nära nog funnit sig en permanent plats även i högerpartiernas politiska program, konstaterade ledarskribenten Jens Runnberg nyligen i tidskriften Liberal Debatt (21/10). Välfärdsmiljarder visar handlingskraft, men ger inte nödvändigtvis resultat.

Och visst är områden som äldreomsorgen och förlossningsvården i stort behov av förbättring, inte minst när det gäller personalsituationen. Fler anställda behövs i välfärden när den svenska befolkningen blir äldre, fler barn föds och skolbarnen blir fler.

För dessa syften måste välfärden få kosta. Men när mer pengar inte är någon garanti för ökad kvalitet krävs politiker som vågar säga nej till ineffektiv användning av skattemedel och istället siktar in sig på att höja produktiviteten. Avgörande är snarare hur resurserna används. Här spelar organisation, ledarskap och administrativa reformer stor roll, enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog (Dagens Samhälle 11/10).

Inspiration finns att hämta från våra nordiska grannländer, inte minst Finland, som lyckas producera både bättre skolresultat och vård för mindre pengar än Sverige. Eller från Alliansregeringen som på en och samma gång lyckades sänka skatten, öka sysselsättningsgraden och säkra 100 miljarder i tillskott till välfärden.

Synd bara att retoriken från den tiden, när effektiviseringar uppfattades som en vinst och inte som ett svek, är som bortblåst.