Möjlighet att bli sitt bästa jag

Om alla småskolor försvinner och ersätts med stora, supermoderna skolor – vad händer då med barn som Erik?

ANNONS
|

Vardagen är kanske ingen dans på rosor, men i juletid påminns man ändå om allt det goda i livet. Långt borta men ändå så tydligt hörs klangen från de harmoniska grundackorden i tillvaron.

Bland årets alla politiska diskussioner i Halland har skolor gått som en röd tråd. Jag kom att tänka på det häromdagen när jag träffade Erik och hans familj. För ganska exakt ett år sedan, precis före jul, bestämdes det att Erik skulle få börja i ”Byskolan”, ganska långt från hemmet istället för den närmsta skolan, en F-9 skola av normalstort slag. Stora lokaler, stor skolgård, många klasser, med 20-25 barn. En vanlig skola. Men inte för Erik. FÖR stora lokaler, FÖR stor skolgård, FÖR mycket människor omkring honom.

ANNONS

Efter år av kämpande och försök spårade allt ur. Erik var sju år gammal, gick i första klass, Erik höll ihop så mycket han kunde i skolan genom att stirra ner i marken och krampaktigt krama sitt gosedjur men vid skoldagens slut, när mamma hämtade honom, föll han ihop. Eriks tillstånd var kritiskt. Situationen kaotisk. Erik blev sjukskriven för utmattningssyndrom på grund av skolmiljön, och diagnostiserades snart med Autism och ADHD.

Hela skolverksamheten kopplades in. Dagen före julavslutningen kallades föräldrarna till möte med skolledningen och socialtjänsten. Mötet gick ut på att skapa förutsättningar att ta tillbaka Erik till den miljö som bidragit till att han inte längre ville leva.

De desperata föräldrarna vädjar ”Ge honom lugn och ro. Ge honom ett litet sammanhang”. Den dagen fick familjen sin bästa julklapp. Det bestämdes att vid nästa terminsstart skulle Erik börja i ”Byskolan”. Förvisso i andra änden av kommunen men med det lilla sammanhanget som en liten vilsen pojke behöver.

På den lilla landsbygdsskolan går färre än 50 elever från F-klass till 9:an. Skolbyggnaden är från sekelskiftet och skolgården utan stora ytor. Idrottssalen är liten och lagom. Matsalen är som vilket annat kök som helst. I klassen går åtta elever. Redan efter en vecka började Eriks leende smyga sig tillbaka. Gosedjuret som varit hans livlina och största trygghet under åratal började allt oftare glömmas hemma. ”Mamma, jag får vara med på allt de andra barnen gör! För första gången någonsin har Erik fått vänner.

ANNONS

Erik är nu i ett sammanhang som han fungerar i. Han får vara sig själv fullt ut och har möjlighet att vara sitt allra bästa jag. Den Erik jag mötte är en välmående pojke som glatt skuttar upp ur sängen på morgonen och längtar tillbaka till skolan. En stor kontrast mot dagarna då han vägrade att ens stiga ur sängen.

Småskolor runt om i landet hotas av nedläggning. Om alla småskolor försvinner och ersätts med stora, supermoderna skolor – vad händer då med barn som Erik?

Vi föds alla med olika förutsättningar och vi måste se till att alla människor får möjlighet att bli sina bästa jag. Det är vad som driver mitt politiska engagemang.

Så med dessa rader vill jag önska er en riktigt GOD JUL! Ta hand om varandra!

ANNONS