Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förorten Rinkeby utanför Stockholm. Bild: Michael Brannäs/TT

Invandrarkvinnorna lämnas efter

I dagsläget står en tredjedel av utrikes födda kvinnor utan sysselsättning. Det är en sorglig siffra som cementerar utanförskap och segregation.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Vi befinner oss i en brinnande högkonjunktur, men trots de goda finanserna finns det en samhällsgrupp som knappt fått känna av den. Utrikes födda kvinnor är de största förlorarna på arbetsmarknaden. Endast två tredjedelar har en sysselsättning, vilket är lågt jämfört med sysselsättningssnittet om drygt 80 procent bland alla grupper (DN 1/5). Den låga sysselsättningen riskerar att cementera ett livslångt utanförskap för en redan utsatt grupp av kvinnor.

Om integrationen ska lyckas långsiktigt måste invandrarkvinnor få möjlighet att jobba i minst lika stor grad som männen. I dagsläget står en tredjedel av utrikes födda kvinnor utan sysselsättning. Det är en sorglig siffra som cementerar utanförskap och segregation. Kvinnorna förvägras möjligheten att bidra till sin egen och sin familjs försörjning. Utan sysselsättning och en inkomst nekas drabbade invandrarkvinnor den goda väg in i samhället som en sysselsättning kan innebära.

Ett liv utan sysselsättning leder i längden till en ekonomisk och social ofrihet, där kvinnan blir beroende av sin potentiella partner. Det ekonomiska utanförskapet kommer bara bli värre i takt med att kvinnorna närmar sig pension, då de under större delen av sitt vuxna liv knappt har jobbat. Bristen på eget jobb försvårar också kvinnornas möjlighet att få ett kontaktnät utanför den egna släkten och nära sfären. Utrikes födda kvinnor som lever i hedersförtryck blir dubbelt bestraffade av de hårda strukturer som omger ett liv utan arbete. Utan sysselsättning, utbildning och ett utomstående, socialt kontaktnät minskar chanserna att ta sig ur hedersförtrycket, något som ofta är som starkast i hemmet.

I början av maj presenterade regeringen i samråd med Centerpartiet och Liberalerna en satsning på 300 miljoner för att få utrikes födda kvinnor i jobb. Arbetsförmedlingen får i uppgift fokusera på den grupp som står allra längst från arbetsmarknaden. Det är dock en blygsam satsning på ett strukturellt problem som kräver mer av hela samhället. Trots de knappa resurserna är det likväl ett steg på vägen för att börja bryta det utanförskap som drabbat en tredjedel av Sveriges utrikes födda kvinnor.

Det är med jobb, utbildning och ett stärkt civilsamhälle som vi kan bryta många invandrarkvinnors utanförskap. Det är samtidigt mycket beklämmande att politiken först nu inser reformbehovet – i slutet av en brinnande högkonjunktur. Det här angelägna reformarbetet skulle ha påbörjats för länge sedan.