Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Malin Lernfelt: Inför psykisk hälsa på skolschemat

Den psykiska ohälsan bland landets unga skenar. Sedan Folkhälsomyndigheten på 1980-talet började mäta omfattningen av psykiska besvär hos unga inom ramen för undersökningen Skolbarns hälsovanor, har siffrorna fördubblats.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Idag lider varannan 15-åring av psykiska besvär. Det kan röra sig om alltifrån sömnsvårigheter, nervositet och oro till allvarligare tillstånd som svår ångest och självmordstankar.

Självmord är också den enskilt vanligaste dödsorsaken bland unga. 2020 var dödsorsaken för så många som en tredjedel av de avlidna mellan 15 och 29 suicid. Den minskning av antalet självmord som myndigheterna kunnat se i andra ålderskategorier återfinns inte bland unga.

När Folkhälsomyndigheten för några år sedan undersökte vad som låg bakom att tonåringar och unga vuxna mår betydligt sämre än tidigare generationer gjort i samma ålder kunde man se flera orsaker.

En av dessa var att skolan generellt fungerar sämre. Det är mer stress, otydliga krav och stökigare miljö. En annan orsak var den förändrade arbetsmarknaden som gör att trösklarna för att få ett jobb är högre. Ett tredje skäl till att ungas psykiska ohälsa ökat är den omfattande tid som tillbringas på sociala medier.

Att i ett slag styra om samhället är svårt. Det vuxenvärlden däremot kan göra är att rusta unga och ge dem verktyg för att hantera stress och ångestproblematik och lära dem var de kan få hjälp när livet blir för tungt. För att försöka göra detta, och stoppa en utveckling där allt fler unga ser döden som en utväg, föreslog ett antal organisationer, bland annat Unicef, Suicide Zero, och Tim Bergling Foundation, häromdagen på DN Debatt (22/2), att unga ska ges utbildning i psykisk hälsa i skolan. Man vill också att skolhälsovårdens uppdrag ska stärkas så att psykisk hälsa integreras i de befintliga elevhälsokontrollerna.

Att Sverige, ett land där ungefär 160 personer mellan 10-24 varje år tar sitt liv och där över 1 000 unga varje år vårdas på sjukhus till följd av självmordsförsök och allvarliga självskador, inte redan har infört detta är ofattbart. I vårt grannland Finland finns till exempel hälsokunskap på schemat sedan nästan 20 år. Regeringen, Skolverket och SKR bör därför omedelbart se över möjligheterna att ge skolan ett större ansvar för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga. Att rädda liv kan inte vänta.