Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Hur mår du lille vän?

När en person inte mår bra så behövs det hjälp och stöd tidigt och fort.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Gästkrönikan 17/2. Jag blir som mest arg och upprörd när barn far illa. Ibland när jag ser något konkret hända, eller när jag får höra om något upprörande som hänt.  Men ibland blir jag också upprörd när jag läser statistik, som jag just gjort i en rapport från Socialstyrelsen. Rapporten visar att psykisk ohälsa hos unga i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år!  För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent.

Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år.

Utvecklingen av barns och ungas hälsa är ett resultat av att samhället inte alltid har barnen i fokus

Och när en person inte mår bra så behövs det hjälp och stöd tidigt och fort. Därför behöver mödravården, förskolan men kanske främst elevhälsovården stärkas med utbildning och kompetens inom psykisk ohälsa.

För ett litet tag sedan presenterade Miljöpartiet sin hälsopolitiska rapport och där finns ett omfattande avsnitt om psykisk ohälsa som förtjänar att lyftas. Ett av förslagen handlar om att öka tillgängligheten till barnpsykiatrin. Idag säger vårdgarantin att det skall ta 30 dagar för ett besök. Det säger sig själv att 30 dagar är mycket länge om ett barn mår väldigt dåligt.  Miljöpartiet anser att målet skall vara en helt köfri barnpsykiatri. Men i ett första steg så bör man i alla fall sänka maxtiden till 20 dagar.

Halland har valt ett helt annat sätt att jobba. Man har ersatt det första besöket med ett samtal över telefon där patienten får tala med personal utifrån ett frågeformulär. Genom detta första samtal så får de patienter med stort vårdbehov snabbt vård. Och de som inte har lika stort vårdbehov eller som inte behöver vård hos BUP kan komma senare eller rekommenderas söka annat stöd. Detta har gjort att Halland har lyckats göra bra prioriteringar och få en god kvalitet.

I Halland har psykiatrin tidigare varit styvmoderligt behandlat. Men sedan förra valet då Miljöpartiet genom Svein Henriksson tog över ordförandeklubban i i psykiatrinämnden i Halland har mycket hänt. Psykiatrin i Halland har fått ökade resurser på närmare 60 miljoner kr. En ny missbruks- och beroendeavdelning i Varberg, med mobila team som servar alla hallandskommunerna, har startat. Och det viktiga arbetet med barn och unga inom BUP har fått ökade resurser. Och nya uppdrag har getts när det gäller tidiga samordnade insatser för barn i behov av hjälp och stöd genom t ex ökad samverkan med elevhälsan.

Det är bra och nödvändiga åtgärder. Men mer kommer att behöva göras framöver för bakom all denna statistik så finns enskilda individer och enskilda barn som förtjänar ett samhälle som inkluderar också dem och deras historia.