Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Glöm inte landsbygdens elever

Av eleverna som gick ut grundskolan år 2021 hade 76 procent godkänt betyg i alla ämnen. Flera kommuner avviker dock kraftigt från rikssnittet, såsom Östra Göinge i Skåne. Där har man länge dragits med ännu svagare skolresultat, och i fjol var det endast lite över hälften – 51,5 procent – av niondeklassarna som gick ut med fullständiga betyg (SVT 8/10 2021).

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Från en skola i världsklass till en i fritt fall. Sjunkande resultat och minskad jämlikhet. Få lär nog missat att svenska skolan dras med problem. Syndabockarna som pekas ut i debatten är många – kommunaliseringen, valfriheten, digitaliseringen, flumpedagogiken – men de praktiska lösningsförslagen färre.

Parallellt med att skoldebatten gått på rundgång har klyftorna mellan stad och land blivit en allt hetare politisk fråga. Anmärkningsvärt är hur sällan de två debatterna möts. Istället är det förhållanden som råder i stora städer som sätter agendan för hela skoldebatten, trots att förutsättningarna är helt annorlunda på landsbygden.

På uppdrag av Svenskt näringsliv har Gabriel Heller-Sahlgren, forskare på Institutet för Näringslivsforskning, analyserat resultaten från 2019 års nationella prov i matematik. I den visar han att de geografiska skillnaderna är stora, och kvarstående även efter man tagit hänsyn till skillnader i elevsammansättning. Skolor på landsbygden håller i snitt lägre kvalitet, jämfört med skolor i storstäder – oavsett om de senare ligger i innerstadsområde eller förort.

Andra rapporter och undersökningar har kommit fram till liknande resultat. I fjol kom en analys av TIMSS-provet från 2019 fram till att landsbygdens elever underpresterade, främst för att färre av dem nådde upp till de högre betygsnivåerna. Den statliga långtidsutredningen visade på betydande geografiska skillnader redan 2019. En av utredarna sa då till tidningen Läraren (16/10 2019) att man inte kunde se att de största problemen med likvärdighet i svensk skola fanns i städernas utanförskapsområden.

Ett annat resultat från långtidsutredningen som bekräftas i Heller-Sandgrens rapport är att friskolor presterar bättre än kommunala skolor. Oaktat vilken typ av kommun som friskolan ligger i, och oavsett om den är vinstdrivande eller ej. Det är värt att minnas, i den allt hetare debatten om friskolornas vara eller icke-vara.

Då är det dock även viktigt att minnas att friskolor är en icke-fråga i många landsbygdskommuner, där alternativen till den kommunala skolan är försvinnande få, försumbart små eller rent av icke-existerande. Fristående grundskolor finns i 185 av Sveriges 290 kommuner, enligt Skolverkets statistik. I många små landsortskommuner saknas helt enkelt förutsättningar för valfrihet.

Förutsättningarna kommer alltid att skilja sig i olika delar av landet, men det rättfärdigar inte att elever på landsbygden idag hänvisas till sämre skolor än jämnåriga storstadsungar. Klyftorna mellan stad och land är en av skoldebattens blinda fläckar. Att bara utgå från läget i storstäderna är att försumma en stor del av Sveriges elever.