Eftersom Sverige har så mycket skog har vi stora skogsbolag men också många privata skogsägare. De privata skogsägarna har organiserat sig i kooperativa medlemsorganisationer, som till exempel Södra. Södra har flera olika roller, både att ta tillvara sina medlemmars intressen men också att köpa deras avverkade skog och göra pappersmassa, energi eller korslimmat trä, som nu i den nya fabriken i Värö.
Trakthyggesbruk har under många decennier varit den förhärskande metoden att bruka skog i Sverige. Det har varit kostnadseffektivt men knappast särskilt vackert, kalhyggen gör inte många glada. Så smått börjar nya, eller snarare nygamla, metoder lyftas fram, men det är inte så lätt i en bransch med stora och starka aktörer. Men klimatförändringarna kommer att kräva nya arbetsmetoder, antingen skogsbranschen vill det eller inte.
Hyggesfritt skogsbruk var den metod som användes förr, då man plockhögg vissa träd och lät andra stå kvar. Träden var inte lika gamla och bestod av olika sorter. Torsten Krause forskar om innovationer i skogsbruket vid Lunds universitet. Skogsstyrelsens tidning Skogseko berättar om hans forskning i senaste numret.
Krause konstaterar att de stora aktörerna inte använder sig av hyggesfritt skogsbruk med motiveringen att det är dålig lönsamhet och att den tekniska kunskapen brister. De privata skogsägarna säger i stället att det är kulturen i branschen och den starka traditionen i utbildningen som gör att inte fler vågar sig på hyggesfritt skogsbruk.
Det behövs en helt annan attityd i skogsbranschen. Om inte annat kommer klimatförändringarna att tvinga branschen till det, med fler stormar, bränder och skadeinsekter som gör trakthyggesbruket mer sårbart. Det är bättre att branschen lägger sig i framkant i stället för att streta emot en oundviklig utveckling.
Utbildning kring den nygamla metoden för både skogsägare och avverkningsföretag är det första steget till förändring. Bra att Skogsstyrelsen nu tar små steg genom sina artiklar i Skogseko.
