Europa skapade tragedin Palestina - Israel

Krönikan 26/4. Europa valde att låta araber i Palestina betala priset för behovet av ett judiskt hemland.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Denna vår firar Israel sitt 70-årsjubileum. Samtidigt uppmärksammar palestinierna 70-årsminnet av Nakbadagen, ”Den stora katastrofen”. Jubel eller sorg, men bägge sidor har anledning att känna oro inför framtiden. Och Europa har ett stort ansvar för denna omöjliga situation.

Det började under första världskriget, då England och Frankrike bekämpade det fallfärdiga turkiska Ottomanska imperiet. Man manade araberna att göra uppror och utlovande en självständig arabisk stat i nuvarande Irak, Syrien och Israel/Palestina. Samtidigt utfärdade den brittiske premiärministern Balfour ett löfte att judarna skulle få ett nationellt hem i Palestina.

Palestina tillföll Storbritannien, som svek sitt löfte till araberna men öppnade upp för en judisk invandring och kolonisering. Den växande förföljelsen av judar i Europa ledde helt naturligt till en snabbt ökande invandring. 1920 var dryg 10 procent av Palestinas befolkning judisk. 1948, innan staten Israel utropades, hade andelen vuxit till 30 procent. Den brittiska kolonialmakten gjorde inte mycket för att skapa fungerande relationer mellan folkgrupperna och motsättningarna växte.

ANNONS

Efter andra världskrigets slut, då förintelsens fasor blev uppenbara, blev stödet för etablerandet av en judisk stat massivt i världssamfundet. FN beslutade att Palestina skulle delas. Den arabiska befolkningen hade ingen talan i denna lösning, och inte heller de arabiska grannländerna. Staten Israel utropades, men ingenting gjordes för att den palestinska staten också skulle komma till. I stället gick de arabiska grannländerna till anfall. Det första Palestinakriget pågick 1948-49 med varierande krigslycka, men slutade med israelisk seger, och att Israel genom segern erövrade en stor del av det territorium som hade tilldelats palestinierna. Under kriget pågick också en storskalig etnisk rensning, och närmare en miljon palestinier fördrevs från det som blev staten Israel.

De 70 år som gått sedan dess har präglats av upprepade krig, som successivt lett till nya israeliska erövringar, mycket tack vare starkt stöd från USA, så att man nu kontrollerar hela Palestina från Medelhavet till Jordanfloden. Tvåstatslösningen har blivit alltmer osannolik. Förtrycket, med återkommande massakrer på palestinier, har blivit permanent liksom palestiniernas terrorattacker. Det ger ingen hållbar framtid för någon.

Grunden för den tragiska utvecklingen är århundraden av europeisk förföljelse av judarna, som kulminerade i förintelsen. Det skapade behovet av ett judiskt hemland där de kunde känna sig i full kontroll. Européerna valde, i klassiskt kolonial stil, att låta några andra, araber i Palestina, betala priset för detta. Ansträngningarna att medverka till en hållbar lösning som tillförsäkrar också palestinierna deras nationella rättigheter och anständiga livsbetingelser har inte haft hög prioritet för vare sig Europa eller USA. Och det är i grunden en tragedi också för den judiska befolkningen.

ANNONS

ANNONS