I en debattartikel i Dagens Nyheter (12/4) efterfrågar Tidningsutgivarnas styrelse en rejäl omstöpning av stöden till pressen. De förordar en avveckling av driftstödet till förmån för mer indirekta stöd i form av ett momsundantag och sänkt arbetsgivaravgift för journalister.
I Dagens industri (12/4) får de delvis medhåll av Moderaternas Viktor Wärnick och Odd Eiken. Även M förespråkar ett förändrat driftsstöd. Och Wärnick och Eiken har en poäng när de konstaterar att stödet ”konserverar gammal teknologi snarare än stödjer omställningen”. Precis som tidningsutgivarna ser de också risken att tidningarna får ägna sig åt att uppfylla stödvillkoren istället för att fokusera på journalistiken.
Grundproblemet är att många tidningskoncerner hamnat i ett slags ekonomiskt limbo som ett resultat av den digitala omställningen. Annonsintäkterna har sedan millennieskiftet sjunkit drastiskt, samtidigt som man har kvar höga kostnader för tryck och distribution av papperstidningarna. På många håll har tidningskoncernerna börjat tjäna pengar på nätet, men så länge processen pågår kommer de att leva under press. Att med statligt stöd underlätta omställningen kan behövas för att säkerställa journalistisk verksamhet även där det inte är omedelbart lönsamt.
Med det sagt är det ingen enkel sak att skapa ett nytt, mer teknikneutralt mediestöd. Tillvaron var enklare när det bara fanns två tv-kanaler och en dagstidning i varje liten stad. Nu finns alla möjliga gränsdragningsproblem och gråzoner. Moderaterna förespråkar att en summa motsvarande arbetsgivaravgifterna ska återföras till tidningarna. Men varför just ”tidningarna”, om stödet skulle vara teknikneutralt? Ska en framgångsrik influencer som publicerar Facebook-inlägg om sitt lokalsamhälle kunna få stöd för att hen når upp till samma krav på spridning som en lokaltidning?
Då är det kanske lättare att, som Tidningsutgivarna nämner, utveckla det så kallade ”vita fläckar”-stödet och att fortsätta stötta själva distributionen under en övergångsperiod, även om det konserverar gammal teknik längre än nödvändigt. Tids nog läser vi nog alla nyheterna på annat än papper, men tills dess måste vi säkerställa att den granskande och lokala journalistiken inte förlorat för mycket mark.
