Denna något ovanliga dementi fick statsminister Stefan Löfven utfärda med anledning av den brännande fråga han fått av eleverna i förskoleklassen på Påskbergsskolan, vem är det egentligen som bestämt att man får äta godis bara på lördagar?
Statsministern svarade pedagogiskt att han trodde att det var de vuxna som "har bestämt att ni bara får äta godis en dag i veckan därför att socker kan leda till hål i tänderna". Något "snopna över svaret" ser eleverna nu själva fram emot vuxenlivet och att få stifta egna, godtyckliga regler.
För det är ju så, att det som under barndomen var hugget i sten, ibland visade sig vara skrivet i sand.
Många minns säkert hur det var förbjudet att bada efter att man hade ätit. Det kunde vara farligt hette det. Man kunde få kramp, riskera att drunkna, och det ansågs på det hela taget vara direkt hälsovådligt. Rent medicinskt kan vi dock konstatera att detta är påståenden som möjligen inte tål att underkastas en närmare granskning. (Till de barn som eventuellt läser det här vill jag naturligtvis å det bestämdaste hävda att det är mycket farligt att bada direkt efter maten. Vad som däremot avsevärt minskar faran är att i en god stund låta sina föräldrar sola och läsa sin bok i fred.)
De godtyckliga reglerna försvinner som bekant inte med barnaåren. Skillnaden blir, som den observanta förskoleklassen nog misstänkte, att du själv har större möjlighet att skriva dem. Statsministerns inflytande över tillvaron förblir på många områden begränsat. De viktigaste reglerna blir de du skapar själv.
Hur vi ordnar vårt privatliv, vilka traditioner vi väljer att följa och vilka relationer vi knyter är oftast det som spelar störst roll i det dagliga livet.
Detta kan vara värt att påminna sig om i en tid då mycket tvärtom dikteras uppifrån och det personliga handlingsutrymmet är beskuret. En pandemi bortom vår individuella kontroll har resulterat i restriktioner och lagändringar med påtagliga effekter på just vardagslunkens gilla gång.
Detta är den stora världen som gör sig påmind. Statsförvaltning, politik, företag och fackföreningar hör alla hit och alla dessa kan onekligen gripa in i den andra; den lilla världen. Den är familjens, de nära vännernas, lokalsamhällets. Kategorierna är sociologen Hans L Zetterbergs och belyser väl de olika aspekterna av livet.
Och det är i den lilla världen det mesta av livet levs. I det liv där våra egna, godtyckliga regler för barnen är så självklara att de framstår som tveklöst stadfästa av en högre auktoritet.
"How small, of all that human hearts endure,
That part which laws or kings can cause or cure!"
Orden, tillskrivna den engelske 1700-talsförfattaren Samuel Johnson, förblir relevanta. Än i dag berörs hjärtat långt mer av vardagen än av kungar och lagar.
Ibland vävs det dock samman. Barnen på Påskbergsskolan väntar för övrigt fortfarande på svar från kungen.