Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Former President Donald Trump stands on stage with former first lady Melania Trump after announcing a third run for president at Mar-a-Lago in Palm Beach, Fla., Tuesday, Nov. 15, 2022. (AP Photo/Rebecca Blackwell)  FLRB101 Bild: Rebecca Blackwell
Former President Donald Trump stands on stage with former first lady Melania Trump after announcing a third run for president at Mar-a-Lago in Palm Beach, Fla., Tuesday, Nov. 15, 2022. (AP Photo/Rebecca Blackwell) FLRB101 Bild: Rebecca Blackwell

Pontus Almquist: En comeback världen inte behövde

Trumps eftermäle har varit destruktivt för USA och skapat polarisering.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Donald Trump har, som väntat, aviserat sin kandidatur till presidentposten 2024. Det är ovanligt att en president som förlorat makten ställer upp igen, och det har bara hänt en gång tidigare under USA:s historia att det har lyckats – nämligen Grover Cleveland som blev omvald för sin andra mandatperiod 1893.

Det är ingen underdrift att den politiska polariseringen i landet är enorm: Enligt en undersökning från slutet av oktober tror 40 procent av amerikanerna fortfarande att Joe Biden vann till följd av valfusk, trots att det inte finns några belägg för det. I ett land som brukar ha ett valdeltagande om endast 50 till 60 procent är det potentiellt sett tillräckligt många för att ta hem segern.

Att Trump väljer att avisera kandidaturen så pass tidigt som två år innan valet – först av alla republikaner – kan tolkas som en signal till presumtiva kandidater att inte ställa upp. Konkurrens lär han emellertid få, och hans förlust mot Biden 2020 kommer att ligga honom i fatet. Att flera republikanska kandidater i de nyss avgjorda valen till representantshuset – som gjort kampanj på att sprida myten om det stulna presidentvalet – förlorade, är även det något som talar emot Trump.

Trumps eftermäle har varit destruktivt för USA. Förutom en tilltagande polarisering har han även bidragit till en utpräglat isolationistisk syn på USA:s roll i omvärlden. Internationella åtaganden har prioriterats ned för att i en föreställning om ett nollsummespel sätta "America first". Bland det första han gjorde som president var att skjuta de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal med EU i sank – trots att avtalet hade bidragit till tillväxt och miljontals jobb både i USA och på vår sida av Atlanten. Demokraterna var initialt för avtalet men flera av partiets representanter har blivit tvungna att triangulera sig ur den ståndpunkten, varför president Biden inte har kunnat ta tag i förhandlingarna på nytt.

Det är närmast odiskutabelt att det amerikanska militära biståndet har varit avgörande för de ukrainska framgångarna i kriget mot Ryssland. Med Trump skulle det sväva i fara. Men vad som kanske är än värre är Trumps utpräglade skepticism till Nato. Skulle USA ta en mindre framträdande roll i Nato eller till och med lämna alliansen skulle den regelbaserade ordningen vara i fara.

Trumps instabila person och splittrande ledarskap är det sista världen behöver i vårt historiskt ansträngda säkerhetsläge. Låt oss hoppas att amerikanerna inte gör om samma misstag som 2016.