Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Ekonomisk jämställdhet får män att slå

År 2019 kom det in 28 400 polisanmälningar angående våld mot kvinnor, vanligast var att förövaren var kvinnans partner. Kostnaden för våld i nära relationer globalt har uppskattats uppgå till hela fem procent av världens samlade BNP. Partnervåld drabbar fortfarande många kvinnor hårt, i Sverige såväl som världen.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

En lösning på problemet som ofta diskuteras är att kvinnors ekonomi måste stärkas. Den tidigare riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (L) har ihärdigt lyft begreppet fuckoff-kapital – en buffert som gör att kvinnor inte behöver stanna i en destruktiv relation av ekonomiska skäl.

Förutom att våldet upphör i de fall då kvinnan faktiskt lämnar, förutsätts en större ekonomisk självständighet kunna leda till minskat våld även i de fall när hon väljer att stanna kvar. Ett trovärdigt hot om att lämna skulle kunna avskräcka mannen från att ta till våld, för att hålla ihop relationen.

I ett reportage i Sydsvenskan (2/11) berättar två invandrarkvinnor om beroendet av män som behandlar dem illa – inte bara som försörjare utan även som länk till samhället. Hela 20,3 procent av utrikes födda kvinnor är arbetslösa, och arbetslösheten riskerar att göra dem passiva i hemmet. Det får negativa konsekvenser inte bara för deras ekonomi, utan även deras språkinlärning. De har inte bara svårt att lämna, utan troligen också svårt att kontakta myndigheter och söka den hjälp som faktiskt finns att tillgå när de utsatts för våld.

Samtidigt är inte ekonomisk frihet en garanti för frihet från våld. I en nysläppt SNS-rapport (10/11) har nationalekonomen Sanna Ericsson undersökt sambandet mellan kvinnors inkomster och risken att bli utsatt för våld av sin partner. Rapporten ger stöd för det som brukar kallas en “bakslagseffekt”: när kvinnor börjar tjäna mer så ökar också risken att hon blir utsatt för partnervåld. När kvinnans inkomst höjs riskerar maktbalansen i relationen att förändras, mannen kan känna sig otillräcklig och blir därför mer benägen att ta till våld. Notera att hon inte heller behöver tjäna mer än mannen. Även när han fortfarande tjänar mer, men hennes inkomst ökat, syns sambandet.

Män tycks bli mer destruktiva när deras partners ekonomiska självständighet blir större – inte bara mot sin partner, utan även mot sig själv. I takt med att kvinnans inkomst ökade, ökade också risken att hennes man behövt söka vård för ångest, depression, missbruk eller att han själv har blivit utsatt för våld.

Risken för ökat våld på grund av ökad förväntad inkomst steg med ökat antal år som ett par varit gifta. Sambandet mellan ökad lön och ökat våld var också starkare bland äldre kvinnor – yngre tenderar att ha levt i sin relation kortare tid, vilket likt bättre ekonomi kan göra det lättare att lämna.

Ökad självständighet, såväl socialt som ekonomiskt, har positiva effekter på kvinnors trygghet. Det är dock bara det första steget. Efter det behövs både bra våldspreventivt arbete som tacklar de psykiska problem som gör vissa män destruktiva, och tillgängliga stödinsatser i form av både kvinnojourer och skyddade boenden för dem som drabbas. Annars riskerar ökad ekonomisk jämlikhet att bli ett bakslag för kvinnors trygghet.