Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Malin Lernfelt: Det individuella ansvaret gäller även i SFI

Över 150 000 personer är inskrivna på SFI, Svenska för invandrare. Kostnaderna uppgår varje år till miljardbelopp. För deltagarna är SFI kostnadsfritt.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Det är också en rättighet att få svenskundervisning för alla med uppehållstillstånd som är folkbokförda i en svensk kommun, fyllt 16 år och inte kan svenska. Kommunerna är skyldiga att erbjuda en utbildningsplats inom tre månader. Att Sverige ger alla som kommer hit och ämnar stanna i landet avgiftsfri språkundervisning är ett privilegium.

Språket är nyckeln till såväl arbetsmarknaden som det demokratiska systemet i vårt land och samhället som helhet. Med andra ord borde det ligga i varje individs intresse att delta. Så är det dock inte. Den som ansökt att få en plats och påbörjat sin utbildning har i praktiken inte någon skyldighet att ta ansvar och sköta sina studier. Det räcker att man dyker upp då och då och sitter av några timmar för att få ersättning. Dessutom är samordningen mellan SFI och de åtgärder som andra myndigheter involverar nyanlända i under all kritik.

I en debattartikel i Dagens Nyheter (30/9) skriver fyra SFI-lärare om flera problem de ställs inför. Bland annat så kallat KSA, kommunalt språkansvar, som ålägger kommunerna att söka upp och motivera elever att slutföra sin SFI-utbildning. Kommunala tjänstemän ska alltså använda arbetstid för att jaga vuxna människor för att få dem att engagera sig i sina studier. Det är helt absurt. Vuxna människor behandlas som barn bara för att de råkar komma från ett annat land. Bland annat skriver SFI-lärarna:

"Ju mer tid och pengar som läggs på att 'motivera' vuxna som inte kan eller vill läsa, desto mindre har vi att lägga på de som kan och vill. SFI är ingen sysselsättningsåtgärd. Det är eller borde vara en högkvalificerad språkutbildning. Snarare än att fösa omotiverade elever tillbaka in i systemet borde vi göra det lättare att avsluta utbildningsinsatsen för elever som inte är aktiva i sina studier."

De har helt rätt. Samhället måste ha rätt att ställa krav på att SFI-studier sköts. Den elev som gör upprepade avbrott eller inte dyker upp på lektionerna bör skrivas ut från undervisningen betydligt tidigare än idag. Det gynnar inte minst alla som faktiskt vill lära sig svenska eftersom mer tid och resurser kan gå till dem.

Att det finns stora problem inom SFI-utbildningen är långt ifrån en nyhet. I december förra året tillsatte regeringen Björn Tyrefors, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och Stockholms universitet, som särskild utredare. Han fick i uppdrag att föreslå hur en så kallad SFI-peng – ersättning till utbildningsanordnare som baseras på uppnådda resultat – kan utformas. Regeringen vill på så sätt stärka incitamenten för att förbättra resultaten och genomströmningen i utbildningen. Utredningen ska redovisas i januari 2022.

Problemet med utredningsdirektiven är att de återigen lägger i princip allt ansvar på utbildningsanordnaren och inget på individen. Så ska det inte vara. Vuxna människor måste själva kunna ta ansvar för att göra det som krävs för att lära sig språket i det land de lever. SFI-lärare ska vara lärare och inte daddor.