Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det finns inga gratisluncher, Ebba Busch Thor

En klokare strategi hade varit att invänta Sabunis eventuella seger och istället vända sig till henne för att återetablera borgerligheten. Lunchen med SD stängde den dörren.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

1891 beskrev den brittiske författaren Rudyard Kipling i sin bok American Notes fenomenet ”free lunch”. Kipling hade då stigit in i en sliten salong i San Fransisco där män med dammiga hattar och illa tilltygade kavajer trängdes vid bardisken, slukandes tallrik efter tallrik med svettiga bitar ost, kex och skinka. Maten herrarna glufsade i sig var ”gratis” för den som hade köpt åtminstone en öl. Allt eftersom de tog för sig av den tungt saltade födan fortsatte de beställa stop efter stop, till deras ekonomi och fruars förtret.

Utöver Kiplings beskrivning av de arma herrarna i San Fransisco ses uttrycket numera som en av nationalekonomins grundläggande principer, populariserat av den berömde ekonomen Milton Friedman. ”Det finns inga gratisluncher” (eller ”There ain’t no such thing as a free lunch”) betyder helt enkelt att man inte kan få någonting för ingenting.

Uttrycket gör sig inte bara väl i ekonomiska sammanhang, men även i politik. Vad Kristdemokraternas Ebba Busch Thor dock förväntade sig att få ut ur förra veckans lunch med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har nog fortfarande ingen lyckats bli riktigt klok på. En lunch, fotad och utlagd på sociala medier av respektive partiledare, som lyckades överskugga alla andra utspel, tal och nyheter under Almedalsveckan - trots att såväl KD som SD hade sina dagar allra sist.

Efter att mötet stötts och blötts på varenda politisk och opolitisk tidning i landet har en något stressad Ebba Busch Thor försökt släta över mötets betydelse. Under parollen ”en förutsättningslös lunch” har partiledaren nu i media försökt belysa vad hon menar är avgörande skillnader mellan KD och SD. En sådan sak menar hon är ”människosynen” , något som Åkesson å sin sida inte köper. ”Det är något hon känner att hon måste säga för att hon tar ett steg i vår riktning. Det blir ihåligt”, svarar han.

Säga vad man vill om Åkesson, men dum är han inte. Efter en spirande vår väntade en regnig sommar för KD. Med siffror mellan 11-13% i diverse opinionsmätningar har partiet störtdykt och tappat var tredje väljare under juni månad. 150 000 väljare har lämnat partiet för Moderaterna eller Sverigedemokraterna, vilket vittnar om att Adaktusson-skandalen samt partiets ställning i anhöriginvandringsfrågan skickat de missnöjda nyfrälsta åt två olika håll.

Att Kristdemokraterna med Ebba Busch Thor i spetsen inte är ett parti moget att hantera en sådan drastisk väljarflykt har blivit mer än tydligt under den senaste månaden. Bilden av ett tryggt och principfast borgerligt parti med en pragmatisk - men charmig – partiledare eroderar i takt med de tätt duggande och karaktärsfrånvända utspelen: Assimilering istället för integrering. Nej till mångkulturalism. En kraftigt minskad invandring. En ”ny feminism”. Man ska akta sig för nyanlända unga män. Bättre för samhällsgemenskapen om judar börja fira jul. Bejaka ditt ursprung – men bli svensk. Och så den där lunchen.

Ebba Busch Thor balanserar på en skör tråd. Hon har inte hela sitt parti med sig i den här högersvängen, i synnerhet inte i glidningen mot SD. En glidning som skett alldeles för snabbt, då en klokare strategi hade varit att invänta Nyamko Sabunis eventuella seger och istället vända sig till henne för att återetablera borgerligheten. Lunchen med SD stängde den dörren, något som Sabuni själv också bekräftat.

Precis som ”gratisluncher” inte existerar inom ekonomin finns inte heller ”förutsättningslösa luncher” inom politiken. Nu är detta, om än ogenomtänkta, steg taget. Vågar inte Busch Thor stå för det fullt ut kommer hon också förlora det resterande högerkapital som byggdes upp efter regeringsbildningen. There ain’t no such thing as a free lunch.