Men de senaste månaderna har olika uttalanden gett upphov till funderingar. Det verkar som att rättssäkerheten håller på att relativiseras. Flera förslag i det så kallade Tidöavtalet riskerar att urholka rättssäkerheten. Statsminister Ulf Kristersson verkar tycka att gängbrottsligheten ska lösas till vilket pris som helst, även om det skulle vara mindre rättssäkert - enligt honom är det okej om det gäller brottslingar. I SVT:s partiledarintervju före valet betonade Kristersson "jag är FÖR rättssäkerhet". Ja, något annat hade varit utomordentligt allvarligt i ett demokratiskt land. Men att Kristersson ändå behöver uttala orden är anmärkningsvärt. Att börja tulla på rättsprinciper är början på ett sluttande plan.
Det finns anledning att vara uppmärksam på orden och på förslagen framöver. Det finns flera förslag i Tidöavtalet som kan riskera rättssäkerheten om man inte aktar sig.
Ett av förslagen som har ifrågasatts är att bristande vandel ska utredas som förutsättning för att kunna utvisa utländska medborgare. Vandel finns, trots att det låter gammalmodigt, som begrepp inom juridiken och är en juridisk bedömning. Författaren och juristen Agri Ismaïl skrev i Göteborgsposten (30/10) att begreppet i Tidöavtalet snarare handlar om moral. Han jämför det med Storbritanniens Anti-social behavior order som fanns fram till 2014. Ett antisocialt uppförande kunde ge fängelse om man inte upphörde med beteendet.
Att få in ett sådant begrepp att bedöma i svenska domstolar hotar rättssäkerheten. Risken är uppenbar att rättsväsendet politiseras. Det är svårt att bedöma människors moral på ett rättssäkert sätt och det är en ny, eller egentligen alltför gammal, ingrediens i svensk modern rätt. Eller vad sägs om formuleringen i Tidöavtalet, den känns som att vi är tillbaka på 1800-talet:
"Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svenska gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen." (Stavfelet är inte HN:s, det står i Tidöavtalet, vilket vore rätt kul om sammanhanget inte vore så allvarligt.)
Att ta bort rätten till tolk som högerpartierna överväger är definitivt en urholkning av rättssäkerheten. Förslaget får allvarlig kritik av både polis och domstolsväsende. Den rättsstat som Sverige varit hittills får inte förvandlas till något annat. Att få föra sin talan trots att man inte pratar språket perfekt är en grundläggande rättsprincip. Det går att föreställa sig utsattheten om man inte kan göra sig förstådd när man är ställd inför rätta.
Den grova brottsligheten måste gå att komma tillrätta med utan att försämra rättssäkerheten. Den nya regeringen får inte bli så ivrig att nå snabba resultat så man förstör en viktig demokratisk princip för evigt. Sveriges rykte som rättsstat måste försvaras.
