Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den mänskliga faktorn

Den oväntade parallellen mellan en halländsk fadäs och en sovjetisk katastrof väcker frågor om människan och systemet.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

”Det är som Tjernobyl, det skulle inte heller hända. Men det hände ändå”. Orden är Carl Krönleins, VD på Krönleins bryggeri, efter att nyheten om det nu uppmärksammade etikettdebaclet hade briserat. Tusentals flaskor av bryggeriets cider har fått återkallas från Systembolaget. Orsaken var att etiketten beskrev drycken som alkoholfri, när den egentligen innehöll hela sju volymprocent. Givetvis en stor blunder. Det är när SVT:s reporter frågar om hur det som inte skulle hända ändå gjorde det som hon får svar i form av den mycket oväntade jämförelsen.

Som krishanteringsstrategi är den fascinerande. Rådet brukar visserligen vara att man ska visa att man tar situationen på allvar men att undvika alla negativa associationer. Att då jämföra incidenten med världshistoriens kanske allvarligaste kärnkraftsolycka får betraktas som ett ovanligt tilltag

Om detta ska sägas vara ett tecken på defaitism, eller tvärt om på en mycket utstuderad och raffinerad taktik, i jämförelse med Tjernobylkatastrofen framstår förstås några felplacerade etiketter som en världslig sak; det låter jag vara osagt. Allt behöver heller inte vara ett utslag djupgående psykologiska undertoner eller avancerad strategi, kanske hade han bara just tittat på TV-serien.

Den enda likhet som egentligen står att finna mellan etikettmissödet i Halmstad och kärnkraftshaveriet i Tjernobyl ryms nog i kommentaren ”den mänskliga faktorn kan tyvärr finnas”.

Begreppet den mänskliga faktorn förekommer främst just när något gått fel. Ett perfekt system brast på grund av en imperfekt människa. Hon är den svaga länken man gör allt för att så ofta som möjligt koppla bort. Automatisering och systematisering har också inneburit enorma framgångar för mänskligheten.

Men en övertro på det automatiserade och att ständig lasta våra egna brister kan också erbjuda en enkel bortförklaring. I början av sommaren behövde Krönleins bryggeri återkalla runt 200 000 ölburkar, också då på grund av en felmärkning; också då hänvisades till den mänskliga faktorn.

Men i ett system där den mänskliga faktorn är vanligt förekommande så kan det i själva verket vara systemet det är fel på.

Om vi nu ska fortsätta den något drastiska jämförelsen: Tjernobylolyckan inträffade inom ett sovjetiskt system som milt uttryckt var mer intresserat av prestation och effekt än säkerhet på arbetsplatsen. Som så ofta i Sovjetunionen rörde det sig här mer om en omänsklig faktor.