I tre månader har nu extremvärmen hållit sitt grepp om Sverige. Med värmen och torkan har bränderna kunnat sprida sig snabbt. Det är ok att tycka att regeringen borde handlat snabbare och mer. Tidigt kallade statsminister Stefan Löfven in hjälpen från EU och i torsdags togs ytterligare ett steg i och med att regeringen gav klartecken till att be Nato om hjälp. Dessutom kommer det att utgå ekonomisk ersättning för de drabbade kommunerna med 300 miljoner och 25 miljoner till frivilligorganisationer. Säkert kunde mer ha gjorts.
Men skuldbeläggandet har varit värre än så. En moderat toppolitiker och tidigare minister försökte plocka billiga poäng genom att kritisera regeringen för att den inte förutsett extremtorkan och investerat i massa vattenbombningsplan à 250 miljoner kronor styck. Det den tidigare ministern missat är att vi faktiskt har investerat massor i beredskap mot bränder i form av EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC), unionens gemensamt finansierade civilskyddsmekanism. Även om planen står på italiensk mark så hör de lika mycket hemma i Sverige som i Italien. En relevant fråga att ställa till politikern är huruvida Moderaterna vill avveckla samarbetet och istället införskaffa nationella plan om de kommer till makten.
Men värst har förstås trådarna och tweetarna på sociala medier varit. Ibland påhejade av oansvariga folkvalda politiker. Folk som har letat syndabockar och tycker sig ha hittat dem i flyktingarna. På riktigt har det florerat rykten om att bränderna skulle varit anlagda av flyktingar! Troligen anser samma personer att flyktingarna också är ansvariga för klimatförändringarna och vulkanutbrotten på Bali. Kanske även för att Sverige inte gick vidare till VM-finalen.
Vi kan skoja, men trådarna och kommentarerna är inte roliga. De är läskiga på riktigt. Och de som hävdar att vi inte alls har ett stämningsläge som allt mer liknar 30-talets Tyskland kommer att byta åsikt.
I boken Demokratins död av Benjamin Carter Hett beskrivs i detalj hur fascistiska och populistiska krafter långt ut till höger lyckades ta makten i Tyskland. Ett land som hade en stark och välutvecklad demokrati. En stabil demokrati. Systematiskt piskades stämningarna mot judar, romer och homosexuella upp, många gånger med hjälp av massmedierna. Nya tidens fascister har mycket starkare verktyg. De har sociala medier och fejkade nyheter.
När de demokratiska partierna och långsiktiga lösningar har försvagats till förmån för populistiska partier och quick fix går det inte att förneka likheterna med 30-talets Tyskland.
Vi socialdemokrater har en vision om ett samhälle där även den svage har en plats och ett skyddsnät. Vi har en stabil politik för klimatet, för att minska klyftorna i samhället och för att skapa jobb. För att stärka arbetsmiljön och anställningstryggheten. Det är grunden för vår politik. Vi vill på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt hantera de utmaningar som vi står inför: klimatet, antibiotikaresistens, den ökande rasismen och polariseringen, integrationen, kriminaliteten och terrorismen. De populistiska partierna har inget svar på dessa utmaningar, ingen politik. Inget land i världen har utvecklats till något att längta efter med populistiska slagord, snarare tvärtom.
