Det handlar om en strategi för biologisk mångfald, vilket borde låta som ljuv musik i en naturälskande svensks öron. Men de olika EU-länderna ligger på helt olika nivåer vad gäller att ha jobbat aktivt med biologisk mångfald. Grekiska olivlundar kan knappast jämställas med svenska barrskogar. Ändå försöker strategin göra det. Centerpartiets två parlamentariker röstade nej till förslaget, liksom M, KD och SD. Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade för (utom en ledamot som lade ner sin röst), liksom parlamentarikerna från Liberalerna och Vänsterpartiet.
Oenigheten handlade bland annat om ett strikt skydd mot avverkning av vissa skogstyper. Det kan ju låta bra, men det finns ingen gemensam definition av vad det innebär, vilket blir extremt konstigt när man ska ingripa så djupt i äganderätten som ett avverkningsförbud. EU vill också skydda torvmark och det behövs kanske i vissa europeiska länder, men knappast i Sverige där vi har en stor andel torvmark.
Skogen och skogsbruket ska styras med en gemensam EU-lag vilket riskerar bli ett enormt avbräck för Sverige med vårt omfattande skogsbruk. Vissa jordbruksmetoder ska styras från EU eller helt förbjudas, och då kan man knappast ta hänsyn till olika förhållanden för markkvalitet eller klimat. Det skiljer ju markant mellan södra Europa och norra Europa. Att detaljstyra så här känns förmätet och kan verkligen bli kontraproduktivt.
Ett annat egendomligt förslag som röstades igenom var att begreppet hållbarhet ska ändras. Det är fastlagt sen många år inom ramen för Agenda 2030 och FN:s globala mål och är tredelat: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet där alla tre hänger ihop och är en förutsättning för hållbarhet. Nu har någon kommit på att det är viktigast att vara så grön och miljövänlig som möjligt och det har EU-parlamentet röstat igenom. Där miljö och ekologi ska gå före de andra båda begreppen inom hållbarhet. Den förment goda viljan kan där verkligen riskera att slå tillbaka!
Centerpartiet röstade alltså nej till rapporten och det beror bland annat på de ovan beskrivna konstigheterna. Det är allvarligt att EU på det här sättet inskränker ländernas självbestämmande och dessutom ägnar sig åt symbolpolitik genom att förstöra det sedan länge etablerade hållbarhetsbegreppet.
Det konstiga är att S, MP, V och L är beredda att lämna över till EU att bedöma vad som är biologisk mångfald i Sverige. Att skogspolitiken stramas åt har legat i farans riktning länge, då miljöpartisterna gärna vill skydda så mycket skog som det bara går och därmed knapra på äganderätten.
Emma Wiesner, EU-parlamentariker (C), är besviken: "Vi kan inte stå bakom kränkningar av äganderätten, avverknings- och jaktförbud, GMO-förbud och nya hållbarhetsdefinitioner - samtliga utan någon som helst vetenskaplig grund. Det är en oroande utveckling och dåligt för klimatet."