Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Joakim Broman: Bort med de moraliserande konsumtionsskatterna

En musikkonsert betraktas som kultur och är därför momsbelagd med 6 procent. Träningsdans betraktas som idrott och har därför samma momssats. Men om man kombinerar de två räknas det som en dansbandstillställning, vilket innebär 25 procent moms.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Bild: FREDRIK PERSSON
Bild: FREDRIK PERSSON

Livsmedel har 12 procent moms, men ätbara växter är inte livsmedel – om de inte är skördade. Vissa växter kan dock räknas som skördade trots att de säljs i kruka. Leverpastej för katter har högre moms än leverpastej för människor.

Exemplen kommer från rapporten Enhetlig moms, skriven av Max Sjöberg och publicerad i juli för tankesmedjan Timbros räkning. Som titeln antyder förespråkas mer enhetliga konsumtionsskatter. Det vore minst sagt rimligt.

Få områden ger upphov till lika märkliga gränsdragningsproblem som skilda skattesatser för olika typer av konsumtion. Det skapar inte bara en osäkerhet som ibland leder till att företagare beläggs med straffskatt, utan innebär också att staten i praktiken moraliserar över konsumtionen. Dansband är tydligen inte lika fint och uppbyggligt som klassisk musik, och är därför dyrare. Som om inte dessa godtyckliga skillnader vore nog finns dessutom en rad punktskatter som ytterligare snedvrider konsumtionen. Snus beskattas nästan lika hårt som cigaretter, trots att cigaretter är enormt mycket farligare.

Kemikalieskatten på hemelektronik som infördes 2017 har inga miljöeffekter, men gör både mikrovågsugnar och spelkonsoler hundratals kronor dyrare. Regeringen vill dessutom införa en liknande skatt på kläder, som kommer att beskattas oavsett om de innehåller farliga kemikalier eller inte.

Ett mer enhetligt momssystem skulle inte bara vara mer rättvist, utan också kunna ge intäkter som i sin tur möjliggör sänkningar av andra, mer skadliga skatter.

Konsumtionsskatter – så länge de är generella – påverkar ekonomin betydligt mindre än exempelvis skatter på arbete eller företagande. De sistnämnda är som bekant alltför höga i Sverige. Enbart införandet av enhetlig moms skulle innebära runt 60 miljarder kronor i ökade skatteintäkter, enligt rapporten “Momsens skattebas och skattesatser” från Svenskt Näringsliv. Skulle man dessutom momsbelägga några av de branscher och sammanhang som idag är helt momsbefriade, ger det ytterligare 60 miljarder.

Praktiska problem finns, men på det stora hela skulle en sådan omläggning av skatterna innebära att skatten på arbete och företag kan sänkas med lika mycket som under alliansregeringens åtta år.

Den statliga inkomstskatten skulle helt kunna tas bort, grund- eller jobbskatteavdragen höjas kraftigt, bolags- och utdelningsskatter sänkas. Det skulle vara en enorm vitamininjektion till ekonomin: arbete och entreprenörskap skulle gynnas utan att skatteintäkterna minskas.

Det är dessutom en bonus att de märkliga, godtyckliga och i praktiken moraliserande konsumtionsskatterna kan göras mer enhetliga, och att staten på så sätt lägger sig mindre i hur vi lever våra liv. Politiken borde inte sätta sig till doms över varken musikkonserter eller leverpastejer.