Krönikan 27/9. Vi har det så enkelt, de flesta av oss. Det är bara att vrida på kranen så kommer det ett alldeles utmärkt livsmedel i form av vatten. Det är lätt att få för sig att det finns hur mycket som helst, att det är ett överflöd som vi kan slösa med. Det är ju bara vanligt vatten.
Men det finns de som redan har märkt att det vi tar för självklart, kanske inte är det. I många delar av landet har det varit bevattningsförbud under sommaren och vissa kommuner har varit tvungna att få hjälp för att klara vattensituationen.
Det är inte så att det råder någon brist på vatten i Sverige, men man kan möjligen säga att det råder brist på vattentäkter med tillräckligt mycket vatten. De aktuella problemen i år har förvärrats av en lång tid med torka som gjort att vattenmagasinen på många håll sjunkit till långt under normala nivåer. Även om det efter torka brukar komma regn finns skäl att vidta åtgärder för att säkra vattensituationen. Mycket tyder nämligen på att det kan bli större problem i framtiden att säkra tillgången till bra dricksvatten, bland annat för att antalet invånare som ska använda sig av vattnet ökar.
Vattenfrågan har också blivit politik. Annie Lööf säger till exempel att Centerpartiet de tre närmaste åren är beredda att satsa 1,3 miljarder kronor mer än regeringen på ”att rädda Östersjön, rena våra hav, sjöar och vattendrag och säkra dricksvattnet i hela landet”. Men det är inte bara Centerpartiet som noterat att det behövs ökade insatser för dricksvatten. I Stefan Löfvens regeringsförklaring hänvisade han till vattenbristen och sa att ”grundvattenresurserna behöver kartläggas och dricksvattnet skyddas”.
Det är bra att det finns en politisk samsyn på att det behövs insatser för att säkra tillgången till dricksvatten. Självklart kommer det att behövas olika åtgärder för att öka tillgången till dricksvatten, men man får inte glömma bort att också titta på den andra delen av ekvationen, vår förbrukning av dricksvatten. I Sverige använder vi mycket vatten och det vatten vi använder oss av är till största delen dricksvatten, vare sig det handlar om att vattna gräsmattan eller spola toaletten.
Visst handlar det om mängden, med en mer effektiv användning av vatten vid till exempel disk och tvätt och snåla duschar. Men det finns också möjligheter att hitta andra lösningar, som att använda vatten av lägre kvalitet till sådant där man inte behöver livsmedelskvalitet. Man kan exempelvis använda regnvatten istället för dricksvatten för att spola toaletter. Sådana lösningar finns i Sverige, men är sällsynta eftersom den extra kostnaden för ett sådant system blir för högt när priset på dricksvatten är så lågt.
Detta kan dock ändras om problemen förvärras och ledningsnät ska upprustas, då kan också kostnaden dra iväg. Det är därför viktigt att vi börjar värdesätta dricksvattnet mer, även innan priset på vattenräkningen stiger.
