Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Elisabeth Falkhaven, riksdagsledamot MP: Att brinna eller inte brinna – det är frågan

Jag är krass, vi behöver se sanningen i vitögat. Detta är den framtid vi har format, men vill vi ha den?

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Det som nu händer i Australien är en följd av klimatförändringarna, tro inget annat! Filmerna på hur brandmän hittar levande ungar i de döda kängurumödrarnas pung är hjärtskärande. Miljontals djur har fått lida oerhört och sätta livet till i denna katastrof. Även människor, som ju ofta har möjlighet att förflytta sig på ett sätt som djuren inte har, har fått sätta livet till. Och sommaren har knappt börjat down under.

Ingen vill stå maktlös och titta på när djuren brinner upp, när det egna hemmet brinner upp. Men det är det som händer när klimatet förändras. Och nu har vi en så kallad självförstärkande händelse i Australien: det brinner på grund av för höga temperaturer som är orsakade av klimatförändringarna och bränderna orsakar enorma mängder koldioxidutsläpp som leder till att jordens medeltemperatur höjs än mer som gör att det kommer att brinna oftare och så vidare.

Jag har valt att göra min demokratiska värnplikt nu, när geopolitiska och fysikaliska krafter är i rörelse, styr mot en förändring som inte är hälsosam för livet. Jag har då också valt att göra allt jag kan för att Sverige framöver fortsatt kan vara ett land där nazism, fascism och annat främlingsfientligt inte får fäste, där medmänsklighet och omtanke om andra, om livet, fortsatt råder.

Och att fysiken och kemin som styr klimatet, som till stora delar styr över livet, snabbt ges en möjlighet att komma i balans igen så att livet på denna planet kan fortsätta blomstra.För att det ska bli verklighet krävs stora förändringar av oss, av samhället. Vi måste alla agera på helt nya sätt för att det ska finnas en framtid. Vi måste alla göra allt vi kan.

Jag är krass, jag tror vi behöver se sanningen i vitögat innan vi får tummen ur och agerar. Detta är den framtid vi har format, men vill vi ha den? Jag är ganska säker på att vi inte vill det.

Jag tror också på människans kraft att lösa saker tillsammans, när vi väl har sett sanningen i vitögat och insett att vi måste agera.

En rörelse växer runtom i världen, det började med Greta, de unga, nu kopplar allt fler på, överallt. Den möts av motstånd av dem som inte vill se sanningen i vitögat, som hellre sticker huvudet i sanden. Av dem som fortfarande tror att de kan köpa sig ur detta, förhandla med klimatet, tjäna lite mer pengar själva. Och så av dem som inte tror på vetenskapen.

Men rörelsen för livet växer, nu tillsammans med rörelser som handlar om naturens rättigheter och om respekten för annat liv vi delar vår jord med.

Jag ställer ofta frågan till mig själv: var finns du i allt detta? Vågar du stå upp för livet?

Jag ställer nu frågan till dig: var finns du i det som händer runtom oss just nu? Fundera gärna på det. Det kan vara avgörande för framtiden.