Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Arbetsmiljö som gör oss sjuka

Det är medarbetarna som drabbas av arbetsgivarens införande av kontorslandskap

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Det är en sak att ha ett stressigt jobb där varje sekund av arbetsdagen är uppbokad. ”Luften” har sedan länge organiserats bort i tron att det är ineffektiv tid som man inte får ut något av som arbetsgivare.

Lägg där till att vid varje sjukskrivning du vet att det sätter dina kollegor i skiten. Det saknas vikarier, någon får kanske ta dubbla pass. Och när det finns en tredje part inblandad, när du vet att någon blir ledsen eller orolig av att du inte kommer, då förstår nog var och en att sådana villkor kan göra en sjuk.

Det framkallar en stress som är svår att förstå för den som kan skicka ett sms ”Är sjuk ” till chefen och lugnt somna om.

Arbetsmiljöverket rapporterar att under 2012-2016 var mer än hälften av alla anmälda arbetsskador i äldreomsorgen orsakade av organisatoriska och sociala faktorer. Sedan ett par år finns en ny föreskrift för just dessa risker. Ännu har kanske många svårt att hitta vägar att konkretisera föreskriften i praktiken.

I grunden är det ganska enkelt: man ska veta var arbetsuppgifterna börjar och slutar, vad man ska prioritera om inte allt hinns. Allt ska vara glasklart och ingen ska behöva bli sjuk för att arbetsplatsen är dåligt organiserad.

Arbetsmiljöverket har fått regeringens uppdrag att genomföra en nationell tillsyn av äldreomsorgen i syfte att minska den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor. Under hösten 2017 ska 455 arbetsställen och närmare 80 arbetsgivare inspekteras. Det är en viktig markering för att lyfta upp dessa frågor och denna yrkesgrupp i ljuset.

Särskilt som forskningen också visar att arbetsplatser där kvinnor är i majoritet ofta har sämre arbetsmiljö än de med manlig dominans. De kvinnodominerade har sämre förutsättningar vad gäller resurser, tillgång till hjälpmedel och utrustning. Till och med den som menar att det inte finns någon strukturell orättvisa mellan könen i vårt samhälle borde i vart fall kunna hålla med om att detta är en orimlig ordning.

Den senaste tiden har man också kunnat läsa flera artiklar om problemen med arbetsmiljön i öppna kontorslandskap. Det finns en finess i att ha olika arbetsplatser som är speciellt anpassade till arbetsuppgiften. Ett arbetsmöte där man behöver stimulera kreativitet och samtal kräver en annan fysisk miljö än om man behöver koncentrera sig och skriva en rapport. Det kallas aktivitetsbaserade kontorsmiljöer.

Poängen i detta är dock att det finns olika miljöer att välja på. Det öppna kontorslandskapet har ofta inte dessa val. Man får sitta i det oavsett vad man för dagen har att göra. Man sparar in på yta och väggar. Men det är medarbetarna som drabbas. ”Får man tro produktivitetsforskningen är du i princip mer produktiv när du är full, än du är i ett kontorslandskap” skrev Katrine Marçal nyligen i Dagens Nyheter.