Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Ändra synen på yrkeslinjer

Yrkeslinjernas sviktande popularitet har varit ett känt problem i flera år. Att färre ungdomar väljer yrkesutbildningar till förmån för högskoleförberedande program leder till problem för såväl ungdomarna själva som för hela samhället. För den som egentligen inte är motiverad att plugga vidare ger högskoleförberedande program ett sämre utgångsläge på arbetsmarknaden. För arbetsgivare inom många branscher innebär bristen på kvalificerad arbetskraft stora rekryteringssvårigheter.

Detta är ett åsiktsmaterial och ingen nyhetsartikel.

Dessutom dras Sverige med en utbildningsinflation, där högre utbildning nästan blivit en grundförväntan snarare än högre kompetens. De många unga med en akademisk examen och stora studieskulder att betala av driver även på "förpappringen" av offentlig sektor, då de är mer intresserade av att jobba med kommunikation, dokumentation och värdegrundsarbete än med kärnverksamheten nere på golvet.

Att åter lägga in högskolebehörighet har dock varit ett av de mest populära lösningsförslagen på brist på sökande till yrkeslinjerna. I en intervju i Läraren (12/4) berättar rektorn Henrik Ragnvaldsson om hur man i Umeå redan testat den modellen och därför lyckats öka söktrycket.

Problemet är att det riskerar att bli mer av samma, när det än mer cementerar högre utbildning som norm. Yrkesdelen i programmet riskerar att framstå som något man bara ska ägna sig åt tillfälligt, inte möjliga livslånga karriärer. Ragnvaldsson berättar att många föräldrar låter sina barn välja gymnasielinje fritt – så länge de väljer något som ger högskolebehörighet.

Det är ett felslut, men talande för synen många har på yrkesutbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften men samtidigt låta yrkesutbildningar mer stå på egna ben vore att införa lärlingssystem i högre utsträckning. I en debattartikel i Dagens Nyheter (15/5) skriver företrädare för svenska handelskamrar och lyfter flera positiva exempel från olika delar av landet. Med så kallade traineeanställningar får eleverna testa på yrkeslivet redan under gymnasietiden, och att det är betalt torde öka attraktionskraften. Just att det är lättare att snabbt komma ut i arbetslivet, i många fall med bra ingångslön, är redan en av de största fördelarna med yrkesprogrammen men skulle förstärkas ytterligare.

Samtidigt behöver vi släppa bilden att det bara är yrken som kräver högskoleutbildning som är värdefulla. Det är fint att studera och förkovra sig, men även fint att skaffa erfarenhet och bygga upp en yrkesskicklighet. Utbildningssystemet bör bli mindre ensidigt, och i högre utsträckning uppmuntra båda delarna.