Vi säger bestämt nej till marknadshyror

Ökade klyftor i samhället skapar en skadlig obalans.

ANNONS
LocationHalland|

Den 31 maj kommer den utredning presenteras som ska ligga till grund för att införa marknadshyror i nyproducerade lägenheter innan valet 2022. Men för vem är detta fördelaktigt? Är det fördelaktigt för samhället som helhet?

Marknadshyror kommer med nödvändighet att leda till höjda hyror där det råder bostadsbrist. Det är inte svårt att förstå. Men, som sagt, det skulle ju bara gälla nyproduktion, så vad gäller då för äldre hyresrätter? Och hur blir det när de nyproducerade bostäderna blir äldre – tiden står som bekant inte still. Är det möjligt att i längden upprätthålla distinktionen mellan nyproduktion och äldre hyresrätter?

ANNONS

Vad får då marknadshyror för konsekvenser för hyresgästerna?

Hyresgästföreningen har låtit göra en undersökning vad det skulle innebära för hyrorna i olika städer. Varberg är inte med bland de städerna, men det är däremot Halmstad. Undersökningen, som utförts av Ramböll, är seriöst utförd med vetenskapliga metoder. Den grundar sig på statistik över hyressättning och efterfrågan, alltså tillgång och efterfrågan på hyresbostäder. Mått på det är väntetiden för att få en lägenhet i de kommunala bostadsbolagen och takten på bostadsbyggandet.

Varberg är jämförbart med Halmstad; bostadsbyggandet har följt ungefär samma takt och kötiden till bostad hos det kommunala bostadsbolaget är ungefär densamma, runt 9 år. Alltså är tillgång och efterfrågan på hyresrätter jämförbara. Enligt Rambölls beräkningar skulle hyrorna höjas med i genomsnitt 19 procent och hyresgästerna skulle behöva lägga 5 procent mer av sin disponibla inkomst på hyran. En lägenhet på 2 rok på 62 kvm skulle med marknadshyror gå från dagens genomsnittliga hyra på 5 900 kronor i månaden till en hyra på 7 100 kronor i månaden.

För vem skulle detta vara en fördel? Kortsiktigt skulle det vara en fördel för de fastighetsägare som äger nybyggda fastigheter. Och till nackdel för hyresgästerna, men kanske kan det stimulera till ökat privat bostadsbyggande. Men behovet av bostäder kan lösas av kommunala bostadsföretag och politiska beslut.

ANNONS

Vad får då marknadshyror för konsekvenser för samhället som helhet?

De borgerliga anser att läget måste få större utslag vid hyressättningen. Vad händer då? Jo, människor med låga inkomster har inte längre råd att bo kvar i hyresrätter i eftertraktade områden, utan tvingas flytta till mindre populära stadsdelar, där hyrorna är lägre. Det kallas för Gentrifiering, när bostadsområden förvandlas till högstatusområden för välbeställda. Samtidigt har också inkomstklyftorna mellan hög och låginkomsttagare ökat mer i Sverige än i något annat europeiskt land sedan 80-talet

Ökade klyftor i samhället skapar motsättningar mellan olika inkomst- och befolkningsgrupper, skapar skadlig obalans i samhället, känslor av orättvisa, maktlöshet och missnöje. Så skapas man ett samhälle i disharmoni, sannolikt också med ökad kriminalitet.

Vi kan även rikta fokus mot enskilda människor som drabbas, och påpeka hur svårt det kommer att bli för arbetslösa, pensionärer och låginkomsttagare. För det blir det. Men jag vill särskilt uppmana läsaren att tänka ett steg längre; ökade klyftor får med nödvändighet stora negativa konsekvenser för samhället som helhet. Särskilt där det bildas vanskötta och otrygga utanförskapsområden där folk bor mot sin vilja.

Innan ödesdigra beslut fattas i frågan om marknadshyror krävs en genomgripande konsekvensanalys av följderna! Vänsterpartiet säger bestämt nej till marknadshyror!

ANNONS

Ingela Svenson (V)

ordförande Vänsterpartiet Varberg

Marie Lindén (V)

vice ordförande, Vänsterpartiet Varberg

ANNONS