De flesta av oss som föddes på 1900-talet fick ett mycket tryggare och bättre liv, inte minst materiellt, än vad tidigare generationer kunnat drömma om. Så småningom stod det klart att vår livsstil inte är hållbar, bland annat eftersom den bygger på fossila bränslen. Vi lever över våra tillgångar. Vi skadar både natur och klimat allvarligt.
Larmrapporterna blir fler och fler. Världshaven står inför en ekologisk katastrof, havsfåglarna är i fritt fall. På fastlandet är det inte mycket bättre: totalt sett har bestånden av ryggradsdjur på jordklotet minskat med 69 procent sedan 1970. I Sverige har skogen minskat med 17 procent på 20 år. Klimatprognoserna blir värre och värre.
Och vad gör vi åt detta? Inte mycket. Vi fortsätter köpa och köra fossildrivna bilar, ungefär som vanligt. Vi fortsätter flyga, ungefär som vanligt. Vi fortsätter vår hysteriska konsumtion, som om vi hade tillgång till fler jordklot än ett. Vi bryr oss inte om att djur utrotas, att klimatförändringen med stor sannolikhet drastiskt kommer att sänka kommande generationers livskvalitet. Vilken egoism. Vi borde skämmas!
Hoppas jag har fel