Arbetsterapeuter bidrar till att bibehålla och utveckla Sveriges välfärd. Trots det är de förlorare i ett livslöneperspektiv. Erfarenhet premieras dåligt och det finns omotiverade skillnader i vad arbetsterapeuter tjänar beroende på arbetsgivare. Sveriges Arbetsterapeuter kräver löner som baseras på erfarenhet, skicklighet och ansvar! Annars är risken för negativa följder stor, för både individer och samhälle.
Enligt Sacos uträkning gör arbetsterapeuter en ekonomisk förlust på sitt yrkesval som innebär tre års studier på högskola och legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. Många väljer att studera vidare på master- eller forskarutbildningsnivå eller bli specialist i arbetsterapi. Trots gedigen utbildning är livslönen för arbetsterapeuter cirka sju procent lägre än genomsnittet för de med endast samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning. Skillnaden i lön mellan en erfaren arbetsterapeut med vidareutbildning och en nyutexaminerad är på många håll nästan obefintlig.
Kraven som ställs på en arbetsterapeut är höga och ansvaret i arbetet är stort. Tack vare arbetsterapeutiska insatser kan människor bibehålla eller förbättra sin förmåga till vardaglig aktivitet i hemmet, på fritiden, i skolan och på arbetet. Detta medför avlastning för närstående, kortare sjukskrivningar och minskat beroende av insatser från hälso- och sjukvård, hemtjänst och personlig assistans. Insatserna är direkt samhällsekonomiskt lönsamma men den största vinsten är att arbetsterapi ger människor ökad livskvalitet, självständighet och frihet.
Välfärdssektorn är mitt uppe i omfattande pensionsavgångar samtidigt som behovet av rehabilitering och arbetsterapeutiska insatser ökar till följd av exempelvis en större andel äldre i befolkningen. Hälften av landets regioner och kommuner uppger i Socialstyrelsens senaste kartläggning att det råder stor brist på arbetsterapeuter. Många väljer även att söka arbete utanför kommuner och regioner då lönerna där ofta är högre och karriärmöjligheterna bättre. På sikt riskerar många regioner och kommuner att stå utan arbetsterapeuter, vilket kommer att drabba både individ och samhälle hårt.
Enligt Sveriges Arbetsterapeuters löneenkät från 2021 är skillnaden mellan en nyutexaminerad arbetsterapeut och en som går i pension efter ett långt yrkesliv endast 9 800 kronor. I Halland är skillnaden ännu lägre, endast cirka 6 800 kronor i genomsnitt. Ingen akademiskt utbildad profession ska behöva acceptera en så dålig löneutveckling under yrkeslivet!
Det är därför hög tid att ge ett erkännande till en viktig yrkesgrupp som slitit hårt under åren med coronapandemin och som nu, tillsammans med andra kollegor inom hälso- och sjukvården, ska beta av den stora vård- och rehabiliteringsskuld som pandemin skapat. Men som framför allt bidrar till stora vinster för både individ och samhälle.
Sveriges Arbetsterapeuter kräver löner som baseras på erfarenhet, skicklighet och ansvar. Den generella lönenivån för arbetsterapeuter behöver höjas och lönespridningen måste öka. Vi förväntar oss att Region Halland och kommunerna i Halland omgående startar en ambitiös lönepolitisk satsning där arbetsterapeuter prioriteras.
På så sätt kan vi upprätthålla en trygg och effektiv välfärd som kommer alla till del.
Helene Lönn
leg. arbetsterapeut, ordförande Hallandskretsen, Sveriges Arbetsterapeuter
Inger Johansson
leg. arbetsterapeut, lokal ombudsman i Region Halland, Sveriges Arbetsterapeuter
Ida Kåhlin
förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter