Försäkringskassan utreder och prövar varje enskild ansökan om personlig assistans individuellt utifrån rådande lagstiftning, skriver debattören.
Försäkringskassan utreder och prövar varje enskild ansökan om personlig assistans individuellt utifrån rådande lagstiftning, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson/TT

Lagen reglerar rätten till assistansersättning

Försäkringskassan svarar på ledarkrönika.

ANNONS
LocationHalland||

Svar

på "Är Sverige möjligheternas land för alla?"

I en krönika i Hallands Nyheter den 9 november tar Bengt Eliasson (L) upp LSS, personlig assistans och Försäkringskassans roll.

Eliasson låter i sin text påskina att de problemen som lyfts i debatten kring LSS och assistansen beror på att Försäkringskassan inte följer sitt regleringsbrev. Det är en missvisande beskrivning och istället är fakta detta: rätten till statlig assistansersättning regleras i lagstiftningen – inte i ett regleringsbrev.

Försäkringskassan utreder och prövar varje enskild ansökan om personlig assistans individuellt utifrån rådande lagstiftning. Något som gäller för alla de förmåner och ersättningar som Försäkringskassan administrerar. Det är lagen, och inget annat, som reglerar rätten till ersättning.

ANNONS

I de fall där lagen är otydlig behöver Försäkringskassan ibland vägledning från landets domstolar. När landets högsta förvaltningsdomstol, HFD, tar ställning till hur de anser att en viss lag ska tolkas bildar det praxis och Försäkringskassan följer självklart dessa vägledande domar mycket noggrant.

Under de senaste åren har det kommit ett antal principiellt viktiga domar gällande hur rätten till assistans ska bedömas – något som påverkat hur Försäkringskassan bedömer rätten till statlig assistansersättning. Det är så systemet är utformat: riksdag stiftar lagar, myndighet följer (och tolkar) lagar och domstolar ger vägledning i hur lagen skall tolkas genom domar som bildar praxis.

De HFD-domar som kommit de senaste åren har haft en begränsande effekt på den statliga personliga assistansen och är den största anledningen till att färre som ansöker om assistansersättning får den beviljad. En annan viktig anledning är att så många som en tredjedel av alla ansökningar kommer från personer som inte tillhör någon av de så kallade personkretsarna vilket krävs för att ha rätt till ersättning.

Att likt Eliasson måla upp det som att ”Försäkringskassans redan stränga bedömningar av rätten till assistansersättning blivit än hårdare” ger en felaktig bild av en godtycklig handläggning som styrs av ekonomiska mål.

Snarare är det så, att om effekterna av att Försäkringskassan följer lagstiftning och rådande rättspraxis inte motsvarar de intentioner som lagstiftaren hade när denne utformade lagen – ja, då är det inte myndigheten det är fel på, utan snarare lagen som inte är ändamålsenlig.

ANNONS

Något som för övrigt Försäkringskassan uppmärksammat regeringen på, senast i april år 2019 i vårt remissvar gällande den senaste lagändringen. Där efterlyste vi ett helhetsperspektiv i översynen av lagen.

Andreas Larsson

verksamhetsområdeschef Försäkringskassan

ANNONS