Jag yrkade avslag på min egen motion i fullmäktige om ensamkommande nyligen, vilket kanske kräver en förklaring.
Verkligheten överträffar dikten, eller har hunnit före politiken kan man säga. Frågan om de ensamkommande som kom till Varberg 2015 har varit en het fråga i fullmäktige de senaste åren. Kommunen fick ett statligt stöd på flera miljoner för att underlätta för dem att bo kvar i kommunen. Den stora stridsfrågan var alltså om det bidraget verkligen skulle gå till att ordna boende eller ej.
Frågan var uppe i fullmäktige flera gånger, och det gick så långt som att det blev ett extra fullmäktige 7 augusti 2018, som till slut avgjorde att pengarna kunde gå till att ordna boende för de ensamkommande så att de kunde bli kvar i kommunen. Hur har det nu gått för den grupp på ca 50 ungdomar som berördes av beslutet? Några killar fick avslag på sina asylansökningar, många av dem åkte till Frankrike. Där har de flesta fått asyl med precis samma skäl som de fick avslag på i Sverige.
I nuläget finns flera tusen svensktalande afghanska ungdomar med uppehållstillstånd i Frankrike. De flesta här fick tillfälliga uppehållstillstånd för att kunna studera färdigt, och sen skaffa ett fast jobb. Då skulle de kunna få PUT, permanent uppehållstillstånd. Det var i det sammanhanget jag lämnade in min motion om att hjälpa till att fixa jobb åt dem. Både för killarnas skull, så att de skulle få stanna här, men också för att vi i Varberg behöver ungdomarna här.
Hur har det nu gått för dem? I dag har vi facit, vi har svaret på hur det blev efter den stora uppslitande strid vi hade i kommunen om hur man skulle hantera dessa ungdomar?
Jag vill påstå att det var ett väldigt klokt beslut vi tog vid det extra fullmäktige vi hade i augusti 2018.
Så här har det gått för dem:
De allra flesta har nu studerat färdigt i skolan och börjat jobba, de flesta i praktiska yrken där vi fortfarande har brist på folk. Inom äldreomsorgen, där det är stor brist på nya medarbetare varje år, har många ensamkommande dragit ett stort lass. Särskilt under pandemin, när de var akut brist på personal, gick många killar in och jobbade mer än 100 procent.
Min motion gjorde nytta när den kom, även om den inte behandlats förrän nu. Den hjälpte till att visa på vikten av att erbjuda killarna fasta arbeten. De flesta har fast jobb idag, en del chefer jag pratar med säger att de med avsikt snabbare erbjöds fast anställning . Provanställningar på normalt 6 mån kortades och gick snabbare över i fasta jobb för att kunna behålla killarna. Målet med min motion är därför redan uppfyllt.
Vi har nu många nya medborgare främst inom flera olika områden där vi har brist på personal. Inom byggsektorn kan vi välkomna nya snickare på bland annat Petterson&Hansson, Skanska, Tofta Bygg, och Tage&Söner. Vi har även fått nya golvläggare, och flera målare. Det har fasta jobb, får lön och betalar skatt.
Inom omsorgen behöver 180 personer nyanställas varje år inom omsorg enligt Jeanette Qvist i maj 2022. Så bra då att vi fått en stor grupp nya undersköterskor både inom hemtjänsten och på många äldreboenden. I Väröbacka, på Midsommargården, och sist men inte minst på Östergården, som har fått hela fyra stycken nya undersköterskor.
Jag hoppas därmed att alla kan inse att det var ett mycket klokt beslut som fattades vid det extra fullmäktigemötet 2018. De flesta killarna har idag jobb och bidrar.
Därför yrkade jag avslag på min egen motion i fullmäktige.
Björn Mellquist (V)
ledamot i fullmäktige