Blev mycket undrande – och oroad – över chefsläkarens i region Halland, Anders Åkvists, kommentarer till IVO:s kritik mot region Hallands hantering av coronasmittan i äldreboendena.
När jag läser sammanfattningen, som publicerades i HN 2020-11-25, ser jag tydligt att IVO riktat kritik även mot den medicinska vården, palliativ vård, och hur den satts in, ( palliativ vård är väl också ”medicinsk vård”?). IVO har funnit anmärkningsvärda brister i hur den satts in, och hur informationen till/diskussionen med ( i möjliga fall) patienten, och anhöriga, har varit, inför sådan vård, och den bristande dokumentationen därvid.
Det verkar som att regionens företrädare, dr Åkvist, snarast finner glädje i att IVO inte kritiserat mer (som han tolkar det)?
Jag tycker att det verkar som att regionen, genom dr Åkvist, också tar alltför lätt på kritiken angående primärvårdens patientjournaler. Bakom uteblivna, eller tillrättalagda, patientjournaler kan döljas avgrunder.
Jag undrar också över vilka nya riktlinjer inför palliativ vård, som regionen just börjat använda sig av när pandemin började? Gäller inte det övergripande, generella regelverket, om hur den s k ”brytpunkten” ska ske inför palliativ vård? Kan regionen sätta in egna riktlinjer?
Vi har fortfarande pandemi, det vet vi ju alla.
Hur planeras vården av de smittade på äldreboendena nu?
Tidigare under pandemin intervjuades ju dr Åkvist i HN, där han, om jag minns rätt, berättade om att region Halland valt att inte ge medicinsk vård med, bland annat, syrgas för boende på äldreboende.
Hur blir det nu? Kommer de äldre att få möjlighet till s k kurativ vård, även i de fall där de är för sköra för att förflyttas till sjukhus - eller då det inte finns sjukhusplatser?
Vi vet inte var och när pandemin slutar, och smittan är inne på en del boenden.
Jag känner mig mycket oroad, låter mig inte lugnas av dr Åkvists glada tolkningar.
Eva Jonson