Under många år har jag suttit i en kommunstyrelses budgetberedning och inte heller i Varbergs kommunstyrelse lär man gå in och detaljstyra smörgåsar.
Från förvaltningen medger man, att informationen inte varit tillfredsställande. Beslutet och ansvaret har tydligen inte delegerats ut till rektorer och enheterna.
Samråd och delaktighet i enlighet med skollagens och läroplanens intentioner bör alla skolor verkställa så nära verksamheten som möjligt. Särskilt i besparingstider och i en så här uppenbar känslig fråga bör ju information och diskussion föregå beslut på vilken nivå det än tas.
Nu bör ju förvaltningen ta lärdom av denna fadäs och noga beakta dessa små, små tuvor, som kan välta tillit och samarbete mellan hem och skola.
Samtidigt ger föräldrars kritik sken av att barn inte alls får den mat som skoldag och fritidsverksamhet kräver. Utöver skollunch får fritidsbarn fri tillgång till knäckebröd, fil, gröt och frukt, som ger ett mer allsidigt näringsintag. Då är knäckebröd att föredra framför vitt bröd. Om inte skollunchen faller eleverna på läppen, kommer kiosker och mindre näringsriktig kost att bli regel för elever långt upp i gymnasieåldern. Om ordval och uttryck ger tvivel och oklarheter i samtal mellan barn och målsman, bör skolan kontaktas direkt.
Det här problemet är avklarat och skulden har förvaltningen tagit på sig. Media hade gått miste om rubriker och spaltutrymme, om en sansad dialog först hade initierats från föräldrahåll.
Däremot belyser den här debatten ett generellt samhällsproblem, där information och kommunikation fallerar från myndigheter. Den som känner sej förfördelad använder alltför svarta rubriker och förhöjt tonläge. Ibland kanske i ett politiskt eller populistiskt syfte. Och det gagnar ingen, här framför allt inte barnen, som nu har sina rättigheter inskrivna i lagboken.
Alf Hjertström