På Internationella funktionsrättsdagen arrangerades manifestationer för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Det handlar om något som borde vara en självklarhet, men inte är det, nämligen för rätten att leva som alla andra med jämlika livsvillkor och med full delaktighet i samhället.
En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk, kognitiv eller intellektuell funktionsförmåga. Behovet av stöd ser olika ut både beroende på funktionsnedsättning och enskild person.
Lag om stöd och service till vissa Funktionshindrade infördes 1994 och har för många inneburit en mycket positiv förändring. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga Funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor. De ska få den hjälp de behöver i det dagliga livet och kunna påverka vilket stöd och vilken service de får. En utredning pågår och ska lämna sitt slutbetänkande i januari 2019.
Krav på tillgänglighet i publika miljöer har funnits i lagstiftningen sedan 1960-talet. För att öka tillgängligheten i en snabbare takt behöver en även förbättra befintliga miljöer, inte bara invänta att de byggs om eller ersätts. Sedan år 2001 finns det därför bestämmelser med krav om att ”enkelt avhjälpta hinder” ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde och till allmänna platser. När reglerna infördes var målsättningen att alla enkelt avhjälpta hinder skulle vara åtgärdade 2010.
Riksdagen måste fatta de beslut som krävs och kommunerna ta ansvaret som de har för att även personer med funktionsnedsättningars rättigheter blir tillgodosedda. Innan nästa internationella funktionsrättsdag 3 december 2019, vill vi:
1. Att LSS också i verkligheten blir den rättighetslag som den är avsedd att vara.
LSS lagen behöver förtydligas, så att den ger alla människor den värdighet och rättighet som LSS lagen anger. Vältra inte kostnader mellan stat och kommun beroende på personens antal assistanstimmar, utan se till den enskildes verkliga behov. Det skulle vara bättre att staten stod för hela ansvaret oavsett antal timmar. Allt eventuellt fusk ska beivras, men det får inte ske genom att fokusera på antalet assistanstimmar, utan genom att bland annat effektivisera olika myndigheters samarbete.
2. Att en jämställdhetsgenomlysning görs av LSS
Antalet personer med insatser enligt LSS ökade marginellt mellan 2016 och 2017. Fler män än kvinnor får insatser, framförallt i de yngre åldrarna. Insatser enligt LSS minskade till kvinnorna från 2016 till 2017 medan de ökade bland männen.
3. Att Sverige ska vara tillgängligt för alla 2031
Enkelt avhjälpta hinder måste åtgärdas i en mycket snabbare takt. Kommunerna måste följa upp att Boverkets föreskrifter genomförs och sätta press på de som inte gör de åtgärder som krävs.
Det måste tydligt framgå i upphandlingar med mera att om inte kravet om tillgänglighet följs, så ger det konsekvenser för de som ansvarar för byggnationen.
Mats Dellrud (MP)
Miljöpartiet de Grönas jämställdhets- och mångfaldskommitté
Åsa Strahlemo (MP)
ledamot Miljöpartiet de Gröna i kommunfullmäktige Uppsala
Mats Dellrud (MP)
Miljöpartiet de Grönas jämställdhets- och mångfaldskommitté
Åsa Strahlemo (MP)
ledamot Miljöpartiet de Gröna i kommunfullmäktige Uppsala