Distansstudier föder inga Nobelpristagare

Det går inte att utveckla forskning och vetenskap enskilt, skriver Alf Hjertström.

ANNONS
LocationHalland|

I samband med Nobelpriset 1996 spelades programmet Snillen spekulerar in. På bilden är det fysikpristagaren Robert C Richardson som får flinten pudrad.
I samband med Nobelpriset 1996 spelades programmet Snillen spekulerar in. På bilden är det fysikpristagaren Robert C Richardson som får flinten pudrad. Bild: Ulf PAlm

Kunskaper föder lust till nya kunskaper. Från Sorbonne i Paris på 1200-talet har studenter sporrats till nya upptäckter och nya frågeställningar, sökt nya kunskaper och nya vägar. Under århundraden har skolor och universitet genom seminarier, forskning, diskussioner, samtal, tester och försök lett vetenskapen framåt.

Hör snillena spekulera vid Nobelfesterna! Dit leder ingen distansundervisning. Vi måste hålla skolor och universitet, folkhögskolor och andra utbildningsmöjligheter öppna, öppna för alla. Detta är ett upprop för alla särbegåvade, för alla diagnoser med begåvningar vi inte förstår. Tillsammans kan alla stimulera varandra med nya utmaningar och frågeställningar, att släppa lös nyfikenhet och frågvishet . Det går inte att utveckla forskning och vetenskap enskilt. Alla kluster för medicin, it och teknik runt om i världen ger nobelpris och miljardärer. Vi är flockdjur sen grottstadiet.

ANNONS

Ända sen Sorbonne-universitetet grundades på 1200-talet för 40 000 studenter har just studenter diskuterat politik och samhälle, velat få det bättre, protesterat och revolterat. Det har inte det arbetande folket orkat. Sen blir studenterna män i stat och näringsliv. Då dör engagemanget. Nu har det blivit våld och kriminalitet, gäng och hårda konfrontationer. Jag vill se ungas målinriktade uppror för förbättringar de vill se, typ Greta, för klimat, jämlikhet och rättvisa.

Alf Hjertström

ANNONS