Apropå
artikeln "Så vill SD och V fördela kommunens pengar"
SD föreslår trygghetsvärdar i sin skuggbudget. Varberg är inte speciellt otryggt, konstaterar gruppledare Olle Hällnäs i HN (31/10), men att det krävs insatser för att det så ska förbli.
Jag kan hålla med dig Olle Hällnäs. Tryggheten i Varberg ska inte tas för given. Men det finns långt bättre sätt att få bort otryggheten (som inte riktigt finns) än att anställa trygghetsvärdar. Ge ungdomar ännu mer att göra, satsa på ännu bättre verktyg att nå ut till unga som kanske saknar vuxna förebilder. Hitta nya vägar för att förbättra det sociala stödet i samhället.
Som en av de först listade punkterna av trygghetsvärdarnas uppgift skriver SD ”bistå med avhysning av tiggare”. Ännu en gång visar partiet vilken människosyn man har och var prioriteringarna ligger.
Jag har aldrig upplevt att tiggarna i Varberg fått mig att känna mig otrygg. Visst, jag blir ledsen av att se dem. Jag förstår att vissa kan tycka att det är obehagligt att fattigdomen kommer så nära. Och att de alltid säger ”hej hej”, hur kan de med? (Observera, ironi)
Är de verkligen Varbergs största samhällsproblem?
Den största otryggheten jag upplever är att samhället slits isär. Att man som SD gör pekar ut en enskild grupp som de som skapar otrygghet. En svag och utsatt grupp.
Satsa istället pengarna på ungdomsidrott, öppna fritidsgårdar, en ungdomskonsulent med uppsökande funktion. Pengarna gör mer nytta där än med trygghetsvärdar som på tveksamma grunder ska avhysa tiggare.
Stramberg