Torkan 2018 var en varningssignal och visade att även Sverige kan drabbas av vattenbrist, men alla behöver inse hur sårbara vi är.
Människor är vana vid och kräver gott om vatten i kranarna, och många är obetänksamma och låter alltför mycket rinna ut i vasken. Det krävs en ökad medvetenhet om att rent dricksvatten är en begränsad resurs. Att tvätta bilen eller fylla poolen med dricksvatten måste vi vänja oss av med.
Halland är ett län som har nära till vatten. Vi har våra berömda fyra floder och vi har havet. Många vill bo vid vatten, för den friska luften och för fågellivet. Vi har helt enkelt en stor dragning till vatten.
Vatten kan vara farligt också. För något år sen översvämmades de halländska floderna vilket ledde till stor kapitalförstöring. Försäkringsbolagen fick gräva djupt i sina kistor för att hjälpa de drabbade kunderna. Vatten är alltså både nödvändigt och ett gissel samtidigt. Är vattnet på fel ställe uppstår stora problem.
Eftersom Halland är ett vattenlän borde det vara ett större fokus på vattenfrågor än vad det förefaller vara. Kommunala vattenbolag har förstås fokus på vatten och skulle kunna bidra med en mer logisk prissättning, där det inte ska vara så billigt att förbruka mycket vatten.
Hushållningssällskapet Halland har fått en ny VD i Annika Bergman. Hon ser vattenfrågorna som en viktig miljöfråga att samverka bättre kring.
-Vi behöver se över och säkra tillgången på vatten, vi behöver diskutera hur vi ska agera vid vattenbrist och när det uppstår ett överflöd av vatten, som vid översvämningar. Kanske behöver vi fler våtmarker, men också återställa andra. Allt detta måste ske i samverkan, säger Annika Bergman.
Hon ser gärna att Hushållningssällskapet Halland kan vara en neutral och samordnande aktör i arbetet. Det gäller att renodla rollerna i ett sådant samarbete.
Sedan några år tillbaka ger Havs- och Vattenmyndigheten bidrag till pilotprojekt om vatten, de så kallade LEVA-projekten: Lokalt Engagemang för Vatten. Hushållningssällskapet Halland driver Kattegatts kustnära vatten (i södra Halland och nordvästra Skåne) som fokuserar på avrinningsområden och övergödning. Falkenbergs kommun driver projektet Lokalt engagemang för vatten i mellersta Halland som fokuserar på avrinningsområdena för flera åar i eller nära kommunen. Även där fokuseras på att minska näringsläckaget till vattendragen. Länsstyrelsen driver ett tredje projekt, i norra Halland, för att förbättra den ekologiska statusen i åarna.
Det är bra att aktörer som länsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten och kommuner samverkar kring olika projekt. Men eftersom det också krävs myndighetsutövning vore det bra med en samordnande aktör som inte också utövar tillsyn. Det blir knepigt med olika roller där myndigheten ena stunden ger goda råd och den andra kontrollerar. Därför kan en organisation som till exempel Hushållningssällskapet fylla en samordnande roll.
Annika Bergman ser också gärna ett utökat samarbete med Högskolan i Halmstad kring vattenfrågor. Att ha nära till forskning och kunna vara med och tillämpa den är förstås viktigt, för alla parter. Forskningsresultaten behöver komma ut mycket snabbare och komma till användning än vad som är fallet nu.
Det pågår många projekt med olika finansiärer och det vore bra att samordna dem och ta tillvara de olika kunskaper som kommer fram. EU finansierar LIFE Goodstream som är ett projekt söder om Halmstad som Hushållningssällskapet driver. Det handlar bland annat om att förbättra tillgången på fisk och insekter och därmed den biologiska mångfalden. Det görs bland annat genom att anlägga våtmarker och annat praktiskt arbete.
Självklart är alla dessa projekt behjärtansvärda och viktiga, men det skulle nog inte skada om någon part hade en helhetssyn. Vatten är för viktigt för att kunskapen om det ska snuttifieras.
