Östergården är ett av de drabbade boenden som IVO nu granskar.
Östergården är ett av de drabbade boenden som IVO nu granskar. Bild: Dick Gillberg

Varbergs mörkande skadar invånarnas förtroende

Öppenhet under en pandemi borde vara en hederssak. Tyvärr har Varberg, likt många andra kommuner, valt motsatta strategi.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Ledare 11/8. De första beskeden om halländsk vårdsmitta slog ned som en bomb. Inte för att spridningen i sig var oväntad, utan för att den tog fart på ett av de sämsta tänkbara ställena, en intensivvårdsavdelning.

Knappt en månad senare kom beskedet, smittan hade fått fäste på ett äldreboende i kommunen. Då var det inte tal om hemlighållande från Varbergs kommuns sida. Att det berodde på att äldreboendet bedrevs i privat regi är det ingen som säger. Men det kan inte helt uteslutas att det underlättade öppenheten - i svensk vårddebatt har det inte varit helt ovanligt att problem i privata vårdgivares verksamheter fläkts ut medan det talats tystare om motsvarande bekymmer i offentlig drift.

ANNONS

Att det bara var en tidsfråga innan även kommundrivna boende skulle drabbas var närmast väntat. Så har mönstret sett ut i hela landet. Tyvärr ledde den ökade smittspridningen raskt till att den stora hemligstämpeln drogs fram. Plötsligt skulle Varberg dölja var smittan fanns.

Varför?

Den frågan har ställts av missnöjda tidningar och public service över hela landet, som på goda grunder har försökt stå upp för offentlighetsprincip och allmänintresse. Men motståndet från kommunalt håll har varit hårdnackat. Varberg började, likt en lång rad andra kommuner, att systematiskt hemlighålla alla detaljer om coronaspridningen inom äldreomsorgen. I Sörmland gick det så långt att kommuner medvetet undvek att rapportera coronafall till Socialstyrelsen - delvis i syfte att hindra mediernas rapportering, vilket Eskilstuna-Kuriren skrivit om. Ett häpnadsväckande agerande.

Motiveringen till smusslandet har varit att patientsekretessen kräver det.

Men är det sant?

Att Varbergs besked förvånar särskilt mycket med tanke på den initiala frispråkigheten står helt klart. Regelverket kring patientsekretess hade knappast hunnit förändras. Däremot inställningen från kommunens sida.

Att medier, landet över, sett skäl att överklaga kommunernas hemligstämplingar är uppenbart. Kammarrätternas avgöranden bidrar dock inte till att bringa klarhet i rättsläget. Bedömningarna skiljer sig nämligen åt.

”Även om uppgifterna avidentifieras och det endast framgår antal smittade per olika verksamheter bedömer kammarrätten att det vid ett utlämnande av den begärda sammanställningen skulle kunna vara möjligt att identifiera att en viss person har smittats.” Så står det i ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg, som publiceras på sajten Allmanhandling.se. Det är en sajt om offentlighetsprincipen som ägs av föreningen Utgivarna.

ANNONS

På samma sajt citeras ett avgörande från kammarrätten i Sundsvall som går i rakt motsatt riktning. Kammarrätten där ändrar Vård- och socialnämnden i Bergs kommuns beslut och bestämmer att de begärda uppgifterna om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom kommunen som smittats av covid-19 ska lämnas ut. Detta motiveras med att det inte går att härleda avidentifierade uppgifter till enskilda personer och att varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess gäller.

Patientsekretessen är viktig - för att skydda enskilda individer. Men när det inte går att koppla smittstatus på ett boende till en viss brukare, bör allmänintresset överväga. Det offentliga har allt att vinna på öppenhet i ett läge där allmänhetens förtroende för myndigheter börjar svikta.

Tyvärr tycks pandemin ha spätt på den tendens som en rad medieföretag landet över har noterat på senare år: att smusslandet med beslut och handlingar – och eventuella missförhållanden – ökar. Även meddelarfriheten åsidosätts i växande grad, istället händer det alltför ofta att exempelvis lärare och vårdpersonal beläggs med munkavle på ett rättsvidrigt sätt.

Istället för att mörka och dölja borde Varbergs kommun gå i bräschen för ett öppet förhållningssätt i syfte att återuppbygga det förtroende som skadas under pandemin. Att man inte ens lyckades nå ut med den viktiga informationen till alla anhöriga är, precis som HN konstaterat i nyhetsrapporteringen, ett informationshaveri. Det finns inga godtagbara ursäkter. Erkänn det och tala om det. All information kring brister och tillkortakommanden, liksom lyckade insatser, har nämligen det goda med sig att man kan ta lärdom. Mörkande får motsatt effekt. Det kan stå många dyrt nästa gång.

ANNONS

Maria Haldesten

ANNONS