Redan innan coronapandemin nådde Sverige var vårdköerna ett växande problem. Efter snart ett halvår av inställda operationer och andra ingrepp börjar det bli allt mer uppenbart att problemet inte längre kan förbises. Vårdköerna är nu historiskt långa efter att alla icke-akuta ingrepp och operationer har ställts in. Det har skapat en vårdskuld som regeringen måste hantera innan det är försent.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) släppte nyligen Hälso- och sjukvårdsrapporten 2020 där de beskriver läget inom sjukvården före pandemin. Trots att Sverige har legat i topp bland de friskaste länderna i Europa och lyckats bryta den negativa trenden vad gäller antal fall av cancer, stroke och hjärtinfarkt, har vårdköerna blivit allt längre de senaste åren. Mellan 2014 och 2019 har antalet genomförda operationer minskat, samtidigt som antalet i operationsköerna har ökat med 16 procent och köerna till nybesök inom specialistvården med 15.
Situationen var med andra ord ansträngd redan innan coronapandemin bröt ut. Därefter har alla icke-akuta ingrepp ställts in och i början av maj stod över 160 000 människor i kö till operation. I vissa regioner har över 80 procent av alla planerade operationer ställts in. De hårda prioriteringarna har bland annat lett till att planerade införanden av screening mot olika typer av cancer, som prostata- och lungcancer, har skjutits upp, konstaterade två cancerläkare på DN Debatt nyligen (6/7). Enbart lungcancerscreening skulle kunna rädda 400–500 människor per år. Det är ett typexempel på sjukvård som inte är akut, men förhindrar att fall blir akuta.
Om inte regeringen agerar nu kommer vi att få en närmast oöverkomlig vårdskuld de kommande åren. Branschorganisationen Vårdföretagarna räknar med att det skulle ta upp till tre år att arbeta av vårdskulden med en kapacitetsökning på fem procent. Om vården däremot skulle kunna öka sin kapacitet med ytterligare 15 procent skulle tiden kunna förkortas till endast ett år. Regeringen behöver skyndsamt ta fram en plan för hur vårdkapaciteten ska kunna öka.
Det kommer att krävas reformer och ett tätt samarbete med både offentliga och privata vårdaktörer för att lösa problemet. Nationella vårdköer för att komma åt ojämlikheten mellan regionerna kan vara ett viktigt första steg. De regioner som drabbats värst av coronapandemin riskerar att få en betydligt högre vårdskuld och kommer att behöva hjälp från närliggande regioner. Vidare skulle en slopad vårdmoms kunna ge sjukvården en ökad personalstyrka. Sedan ett år tillbaka är uthyrning av vårdpersonal belagd med 25 procent moms, vilket leder till en avsevärd kostnadsökning för exempelvis privata vårdcentraler. Det är en onödig fördyrning när sjukvården är i stort behov av en ökad bemanning.
Corona är långt ifrån över, men vårdskulden kan heller inte vänta hur länge som helst. Alldeles för många lider redan i Sveriges vårdköer, men hur länge situationen kvarstår är upp till regeringen.
