VARBERG 20081124
bakterieprovtagning på Varbergs sjukhus på måndagen sedan ett av utbrott av VRE, multiresistenta bakterier. 
Foto: Anders Andersson / SCANPIX / Kod : 11091
VARBERG 20081124 bakterieprovtagning på Varbergs sjukhus på måndagen sedan ett av utbrott av VRE, multiresistenta bakterier. Foto: Anders Andersson / SCANPIX / Kod : 11091 Bild: Anders Andersson / TT /

Superbakterie i Halland är en larmsignal

Smittan på sjukhuset är under kontroll. Men spridningen av multiresistenta bakterier är det inte. EU måste göra mer.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Ledare 14/9. Ännu ett utbrott av multiresistenta bakterier på Hallands sjukhus väcker viss oro. I synnerhet som ”superbakterien” är en av de typer som enligt WHO (världshälsoorganisationen) utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa. Multiresistenta acinetobacter toppar den prioriteringslista på tolv farliga patogener som Världshälsoorganisationen satt samman. Detta i syfte att peka på vart forskning och utveckling helst ska riktas.

Samtidigt bör betonas att det har varit väldigt få utbrott med just denna typ av superbakterie i Sverige. Och att den bara är farlig för väldigt känsliga patienter.

– Den är väldigt ovanlig i Sverige, men vi har läget under kontroll och det finns ingen anledning till panik, säger sjukhusets verksamhetschef.

ANNONS

Fast det trodde man kanske redan för några veckor sedan – att man hade lyckats isolera bakteriebäraren och därmed hindrat spridning. Tyvärr hade Hallands sjukhus inte lyckats att sanera tillräckligt väl. Men det är en svår bakterie att handskas med. Den kan överleva upp till 30 dagar på fasta ytor, vilket ökar risken för spridning när sjukhusmiljön kontaminerats. Och nu har alltså ytterligare en patient drabbats av smittan.

Att förebygga sådan smitta och förhindra vårdrelaterade infektioner är en av de allra viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Därför har vården skärpt hygienrutinerna rejält under de senaste åren. Stress och underbemanning kan dock bidra till att följsamheten inte alltid blir vad den borde vara. Att överbeläggning, med patientvård i korridorer och på andra illa anpassade ställen, kan bidra till smittspridning säger sig självt.

Just multiresistenta bakterier kan orsaka särskilt stor skada i sjukhusmiljön eftersom det är där infektionskänsliga patienter vårdas. Faran är särskilt stor på intensivvårdsavdelningar och neonatalavdelningar för spädbarn. Men spridningen av dessa multiresistenta bakterier är dock inte bara en uppgift för sjukvården. Det är också i allra högsta grad en politisk fråga.

EU-parlamentariker Fredrick Federley (C) tillhör dem som kämpat hårdast på EU-nivå för att lyfta frågan och driva på politikerkolleger. Det behövs. Även om problemen är oändligt mycket större i vissa delar av världen, finns oacceptabla brister på Europanivå. Inom veterinärmedicinen är antibiotikaförskrivningen på sina håll alltför frikostig. Regelverken har skärpts, i synnerhet vad gäller antibiotikaanvändning inom djurhållning. I somras var det så kallade veterinärmedicinpaketet klart, efter ett par års förhandlingar. Det innebär bland annat att antibiotika inte längre ska få användas i förebyggande syfte utan att klinisk undersökning gjorts på djuret

ANNONS

Mer måste dock ske – och det fort. Det handlar om att se över regelverken för import av kött från mindre nogräknade länder. Och det handlar också om att styra forskningsmedel till området inom ramen för EU:s forskningsprogram.

Smittan på IVA i Halmstad må vara under kontroll. Men spridningen av multiresistenta bakterier är det inte. Och det är ett hot mot mänskligheten eftersom superbakterierna åter kan göra vanliga infektionssjukdomar dödliga.

ANNONS