Finnish Prime Minister Sanna Marin, left, welcomes her Swedish counterpart Magdalena Andersson at the Prime Minister's official residence Kes'ranta in Helsinki, Finland, Saturday, March 5, 2022. (Roni Rekomaa/Lehtikuva via AP)  LET801
Finnish Prime Minister Sanna Marin, left, welcomes her Swedish counterpart Magdalena Andersson at the Prime Minister's official residence Kes'ranta in Helsinki, Finland, Saturday, March 5, 2022. (Roni Rekomaa/Lehtikuva via AP) LET801 Bild: Roni Rekomaa

Maria Haldesten: Statsminister utan taktkänsla med fel narrativ

Likt varliga barn i en sånglek har regering efter regering tassat omkring. Uppfattningen att intet bör göras för att trigga den ryska björnen har upprepats så många gånger att en del ledande politiker, i synnerhet i vänsterled, började ta visan för evangelium.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Det var ett gravt misstag som kan stå Sverige dyrt.

Ändå upprepade statsministern i dagarna en sönderbombad fras. Trots att vi blivit smärtsamt påminda om att björnen är farlig även om man är varlig – att hans natur inte påverkas av vad vi gör utan av vem han är – påpekade hon att en Natoansökan "ytterligare skulle destabilisera Europa”.

Oppositionen gick i taket. Säkerhetspolitiska experter, även i vårt östra grannland, tog sig för pannan.

Varför?

För att Sergej Lavrov knappt kunde ha uttryckt det bättre.

Att upprepa ryska narrativ, mitt under brinnande krig, är ett strategiskt klavertramp.

ANNONS

– I Finland låter man bli att formulera sig som Andersson gjorde, eftersom det skulle begränsa vårt manöverutrymme, förklarade Charly Salonius-Pasternak i finska HBL.

Han är ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors och kritiserade det Anderssonska resonemanget för att det kunde tolkas som att Sverige inte skulle backa upp Finland i krig.

Kritiken bet. Magdalena Andersson tvingades i finska medier understryka att Sverige inte skulle vara passivt om Finland blev angripet. Hon försäkrade att Finland är ett land som "ligger Sverige otroligt nära."

Det är korrekt. Vi är exempelvis inbegripna i en ytterst intim försvarspolitisk tango med Finland - där taktkänsla är av stor vikt.

Rytmen påverkas givetvis av att vårt broderland har en lång gräns mot Ryssland, närmare bestämt 1340 Akm. Därför är det klokt att, i detta känsliga skede, låta Finland föra.

Så hur låter det i finsk debatt?

Den positiva Natoopinionen har, likt den svenska, ökat rejält sedan Putin inledde fullskaligt krig mot Ukraina. Ett finskt medborgarinitiativ om folkomröstning är i full gång. Men vore det rätt väg?

Nej. Beslut av det här slaget bör fattas på riksdagsnivå. Varken Finland eller Sverige bör ge Ryssland skäl att kraftigt intensifiera de påverkansoperationer som redan är i full gång mot våra länder.

ANNONS

Vägen fram är fördjupade diskussioner på alla nivåer - men också en seriös offentlig debatt. Väljarna fördes alltför länge bakom ljuset av socialdemokrater som sade en sak offentligt, men agerade efter andra principer i skymundan. Alliansfriheten har varit en kuliss i många decennier.

Men känslan för tajming är förstås också viktig.

– Nu är Natos främsta bekymmer att se hur läget i Ukraina kan lugnas ner. Så just nu är inte rätt tidpunkt, svarade den finske försvarsministern Antti Kaikkonen på en fråga om Natomedlemskap.

Nu riktas fokus på upprustning av det svenska försvaret. Tidigare underlåtenhet kan inte rättas till i hast. Men det är välkommet att regeringen gått med på kraven från Centerpartiet med flera oppositionspartier om en höjning av försvarsanslagen till två procent av BNP. Nivån råkar dessutom uppfylla målet för Natos medlemmar - vilket är viktigt i sammanhanget.

För Sverige bör gå med i Nato. Det är inte längre en fråga om OM vi bör skicka en medlemsansökan, utan en fråga om När.

Läs mer: Finland - inte läge gå med i Nato nu

Läs mer: Prat om Nato i ett provrum i Falkenberg

ANNONS