Smulor till småorter?

Hopp. Landsbygdsutvecklarna är här. Måtte de inte bara lyssna utan också leverera skarpa förslag.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Ledare 8/12. Missnöje jäser öster om E 6. Kontroversiella förslag om bantning av byskolor, brist på bostäder och eftersatt infrastruktur är några av skälen. Känslan av att centralorterna snor för mycket av kakan är på sina håll högst påtaglig.

Problemet är inget unikt för Varberg och Falkenberg. Faktum är att upplevelsen heller inte är obekant för beslutsfattarna de halländska städerna. Nämn Stockholm och du kan räkna med irriterade svar om allt från klåfingrighet till brist på vilja att dela med sig eller se behoven utanför huvudstaden.

Ta fri entré-reformen till exempel. Regeringen lät 18 museer dela på 80 miljoner. ”Ett sätt att öppna och tillgängliggöra vårt kulturarv” sade kulturministern. Kruxet var bara att 13 av de 18 gratisinrättningarna låg i Stockholm.

ANNONS

Men det kommer ju så många besökare till Stockholm, försvarade sig ministern mot bitsk kritik från andra delar av landet. Ett argument som politikerna i Varberg och Falkenberg också skulle kunna dra till med när det satsas på exempelvis centrumutveckling.

Den som behagat lyssna på de långa budgetdebatterna i respektive fullmäktige vet dock att det inte är så det låter. Tvärtom finns bred enighet över hela den politiska skalan om att även satsa på inlandet.

Falkenberg fick i dagarna en ny landsbygdsutvecklare och en projektledare för satsningen på utveckling av servicepunkter. Och sedan början av hösten har Varberg en landsbygdssamordnare.

Att Karin Torstensson, Jennifer Erlandsson och Ulrika Rylin har skäl att känna viss press är inte svårt att räkna ut. För befolkningen öster om E 6 räknar förstås med att utvecklarna inte bara skall lyssna snällt utan också leverera skarpa förslag.

– Det som måste göras är att skapa närhet mellan stad och land, en förståelse för de som bor på landsbygden och bästa tänkbara förutsättningar för utveckling, sade Karin Torstensson i HN nyligen.

En del av grundjobbet finns redan planer för. Det goda konceptet med glasburen, som använts i projektet för centrumutveckling, skall nu till Ullared.

ANNONS

– Det handlar mycket om den kulturella delen på landsbygden, att få folk att vilja bo och skaffa barn där. Då blir det också en attraktiv plats för företag, sade Ulrika Rylin när hon fick uppdraget i Varberg.

Vad lockar alternativt skrämmer bort barnfamiljer? Möjligheten att handla basvaror på nära håll är ett givet svar. Ett rimligt utbud av fritidsaktiviteter. Liksom förstås tillgången till en skola.

”Skolan är mer än en plats för undervisning, den är en länk mellan individ och lokalsamhälle och verkar i en lokal platsbunden kontext. Det finns en mycket stor betydelse av en byskola för en bygd, både ekonomiskt och socialt, vilket man som kommunpolitiker kanske bättre bör beakta i framtiden”.

Så skriver Magdalena Cedering i sin licentiatuppsats Skolnedläggningar på landsbygden. Hon är en av flera forskare som studerat betydelsen av byskolor.

Kan det sägas tydligare?

ANNONS