Ledare 12/4. För en extremist är inget heligt utom deras brinnande hat. Att ge sig på barn, skända gravar, stjäla, och trakassera ingår i varje militant djurrättsaktivists arsenal. Och kanske är det ett tidens tecken att även denna typen av terror ökar.
Var fjärde svensk bonde är i dag rädd för att bli attackerad, visar en färsk undersökning. LRF vittnar om eskalerande problem. Lantbrukares barn har sökts upp på skolor, fler djurbönder drabbas av trakasserier och intrång.
– Jag är ute och mjölkar tre gånger om dagen och är själv rädd inför tanken att det plötsligt skall komma obehöriga till min gård. Och jag är lite försiktig när jag lägger ut bilder på facebook. Sociala medier kan vara bra i marknadsföringssyfte, men det finns risker, säger Cecilia Bengtsson, vice ordförande för LRF Halland.
Många bönder drar sig för att berätta om sin oro, eller hat de stött på, för att undvika att väcka för mycket uppmärksamhet. Den som hamnar i djurrättsextremisternas blickfång riskerar att bli utsatt för terror under lång tid. Aktivisterna väljer gärna ut enskilda näringsidkare som de sedan går på med full kraft i syfte att få bonden att ge upp. Det spelar ingen roll om man är pälsdjursuppfödare eller mjölkbonde, så snart aktivisterna har utsett sina offer kan kampanjen snabbt bli gränslöst intensiv.
– Skall man demonstrera i stan behöver man söka tillstånd. Men till landsbygden och intill folks hem och gårdar kan man ta sin djurrättsaktivism utan begränsningar. Det skulle behövas en annan lagstiftning, en straffskala som är hög nog för att polisen skall prioritera den här sortens brott, säger Cecilia Bengtsson.
Polisutredningar av extremistbrott blir dessutom ofta försenade eftersom aktivisterna satt i system att sabotera även den verksamheten. Misstänkta lämnar falska svepskäl för att inte dyka upp till förhör i syfte att fördröja processen. Och dessutom påverkar polisens resursbrist effektiviteten i utredningen, vilket bland annat har märkts vad gäller de många brotten mot en djuruppfödare i Glommen.
– Det är ont om folk i hela polisorganisationen och det finns andra arbetsuppgifter som prioriteras högre, förklarar Jesper Koch i tidningen Land Lantbruk för en knapp månad sedan.
I syfte att åstadkomma maximal uppmärksamhet och skada tajmar djurrättsaktivisterna gärna sina verksamhet. I påsktid är det äggproducenter fokus – och mot slutet av våren är de kobönderna som har skäl till vaksamhet.
– I LRF Varbergs kommungrupp har vi haft dialog med polisen inför årets kosläpp, så de har beredskap ifall det skulle komma djurrättsaktivister. Och LRF:s omsorgsgrupp ställer upp för att hjälpa utsatta bönder, så när det var som värst i Glommen förra året var vi på plats, säger Cecilia Bengtsson.
Att kosläppen, som brukar bli familjeevent i Halland åter riskerar att locka våldsbejakande aktivister är beklämmande .
Djurrättsterrorn prioriterades ned av Säpo, då verksamheten gick ned under en period då ökända aktivister satt fängslade. Nu, när extremisterna ökat sin aktivitet, finns dock skäl att prioritera denna typ av brott högre . Det behövs en samlad bild av de brott som begås.
Dessutom måste lagen skärpas. Att yttrandefrihet och allemansrätt kan missbrukas i syfte att terrorisera företagare och djurbönder vid deras gård och hem är inte rimligt. Ingen skall behöva stå ut med att dag efter dag ha våldbejakande extremister vid husknuten. Och hot och hatkampanjer via sociala medier måste leda till snabbare och skarpare åtgärd.
