I en intervju i Dagens Nyheter säger Westling att "Sveriges bristande kontroll av identitet och omfattande sekretess, som hindrar informationsutbyte mellan myndigheter, är källan till att grov brottslighet, arbetslivskriminalitet och bidragsfusk kan pågå år efter år" (DN 1/2). Tidigare har bland annat Försäkringskassan uttryckt samma sak.
Skatteverkets generaldirektör har rätt i att det är ett stort problem med svartarbete, penningtvätt, bidragsfusk och brott mot folkbokföringslagen. Gång på gång avslöjas att människor arbetar utan uppehållstillstånd eller samtidigt som de är sjukskrivna. Pengar från illegal verksamhet tvättas genom fastighetsköp och människor skriver sig där de inte bor för att maximera bidragsuttag. Inte sällan har denna typ av kriminalitet kopplingar till organiserad brottslighet.
Myndigheter som Polisen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket får idag inte dela information sinsemellan. De får inte ens dela uppgifter mellan olika avdelningar på samma myndighet. Flera partier, bland annat M, L, KD, C och SD har sagt sig vilja lätta på regelverket. Efter Westlings utspel gick även finansminister Mikael Damberg (S) ut och ställde sig bakom ett samkörande av register: "Jag delar helt och fullt att Skatteverket behöver ytterligare mandat och befogenheter och att myndigheter ska kunna byta information med varandra så enkelt och automatiskt som möjligt via moderna it-system", säger Damberg (DN 1/2).
En förändring av det här slaget skulle göra stor skillnad i kampen mot såväl skuggsamhälle som gängkriminalitet och bidragsfusk. I Norge arbetar myndigheterna redan tillsammans och ett testprojekt som genomfördes förra året, där Skatteverket och elva andra myndigheter ingick, slog väl ut.
Samtidigt går det inte att blunda för att ett samkörande av flera olika register och ökad biometrisk id-kontroll är ytterligare ett steg in i storebrorssamhället. Flera tidigare utredningar har undersökt hur man skulle kunna gå till väga och de risker som pekats ut av bland annat Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) är att handläggare får tillgång till känslig information som sträcker sig långt utöver vad de behöver känna till i det aktuella ärendet, vilket kan vara negativt för den enskilde. Otydligheter kan även uppstå om vad som är allmän handling eftersom offentlighetsprincipen anger att allmänheten har rätt att ta del av information som skickas mellan myndigheter om denna inte är sekretessbelagd. Och olika myndigheter har olika sekretessregler. Uppgifter som är privata kan därför läcka ut "bakvägen".
Förra året tillsattes ännu en utredning för att se över sekretesslagstiftningen. Utredaren ska lämna sin slutrapport senast den 30 juni. Innan en eventuell lagändring måste dock politikerna på allvar fundera över de oönskade konsekvenser lägre sekretess kan medföra för medborgarna, och om nyttan överstiger dessa.
