Riskera inte ökat svinn i skolköken

Goda satsningar kan raseras genom osmarta besparingar.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Ledare 7/1. Många svenskar minns barndomens arga skolkökstanter, som skällde ordentligt på den elev som dristade sig till att slänga mat. ”Tänk på barnen i Afrika” var en vanlig kommentar när 70-talets barn skulle lära sig att äta upp på tallriken.

Hur framgångsrik denna uppfostringsmetod var kan diskuteras, för det är ju dessa nu vuxna svenskar som bör känna skammens rodnad sprida sig över ansiktet när matsvinnet diskuteras. I takt med att utbudet ökat och en del matvaror blivit betydligt billigare är det som om hämningarna släppt. Hushållen slänger matavfall motsvarande 81 kg/person och år. Mängder av utmärkta varor ratas, trots statliga och kommunal försök att stoppa matsvinnet.

ANNONS

För drygt tre år sedan gav Alliansregeringen i uppdrag till Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket att minska matsvinnet. I våras presenterades en slutrapport som konstaterade att man fått upp frågan på agendan, men att mer behövde göras.

Under samma period jobbade man även på kommunal nivå för att minska slöseriet. ”Lura soptunnan på maten” var exempelvis en rubrik när Falkenberg för två år sedan bjöd in kommuninvånarna till föreläsning om matsvinnet. Både Falkenberg och Varberg jobbar med att minska matsvinnet inom den egna verksamheten.

2014 skickade Varbergs kommun ut ett pressmeddelandet med dyster statistik: ”I dag slängs det cirka 1,5 ton mat i veckan i Varbergs kommuns grundskolor och gymnasieskola. Det blir 54 ton på ett läsår.” Meddelandet avslutades med besked om att nu skulle det bli andra bullar. Hur gick det då?

– Svinnet har minskat både vad gäller mathanteringen i och mellan köken och det som barnen slänger, säger Servicenämndens ordförande Harald Lagerstedt (C).

Han uppskattar att svinnet minskat från arton till tio procent, vilket både miljö och ekonomi vunnit på. Ett steg i rätt riktning helt enkelt. Men arbetet är inte över.

– Man måste hålla frågan levande, stadigt jobba med eleverna för att minska tallrikssvinnet, betonar Harald Lagerstedt.

ANNONS

De satsningar på högre matkvalitet som de halländska kommunerna gjort är förstås gynnsamt i sammanhanget. Samtidigt fattas nu beslut som kan föra i motsatt riktning. Minskad skolmatsbudget kan leda till att Varberg inför ännu en vegetarisk dag i skolan. Kommunen kan spara genom att råvarorna är något billigare, men också genom att eleverna äter mindre av mat de inte gillar. Samtidigt finns också en risk för att mer skolmat kastas. Och då kan de senaste årens goda utveckling gå om intet.

”Det finns ett behov av en långsiktig strategi för hur Sverige ska genomföra sina åtaganden för att minska matsvinnet i enlighet med FN:s Sustainable Deve-lopment Goal (SDG) 12.3, det vill säga att halvera matsvinnet till 2030 i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.” Så står det i den tidigare nämnda slutrapporten om matsvinnet.

Det ställer krav på fortsatt smarta drag från många aktörer. Att fler livsmedelskedjor börjat sälja varor nära utgångsdatum till billigare pris, skänka mat till välgörenhetsorganisationer med mera. I likhet med Livsmedelsverket jobbar de också med att genom kampanjer påverka konsumenterna.

Mantrat är inte längre ”Tänk på barnen i Afrika”. I dag talar man mer om vikten av att visa respekt för jordens resurser. Att stoppa slöseriet, att ta tillvara rester och fullt ätbara livsmedel, är viktigt för såväl ekonomi som miljö. Därför får vi också hoppas att snålheten inte bedrar visheten när kommunerna vill spara genom indragningar i matbudgeten för skola eller äldreomsorg.

ANNONS
ANNONS