Offra inte djurvälfärden för en bättre ekonomi

Ledare 6/5. Vid den här tiden på året sker ett stort antal kosläpp, inte minst i Halland som har relativt många mjölkbönder. Före pandemin skedde flera av kosläppen inför publik, ett mycket uppskattat evenemang för många barnfamiljer. Det visste många lantbrukare och mejeriföretag att dra nytta av, med kringaktiviteter och matförsäljning.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
Betande kor Holmängen Vänersborg kossa kossor beta idissla gräs gräsätare nötdjur lantbruk jordbruk djur kalv tjur idisslare landsbygd  /  genrebild för användning inom hela SLM
Betande kor Holmängen Vänersborg kossa kossor beta idissla gräs gräsätare nötdjur lantbruk jordbruk djur kalv tjur idisslare landsbygd / genrebild för användning inom hela SLM Bild: Karl af Geijerstam

I år och förra året visas i stället släppen digitalt, även om det förstås inte är lika roligt som att på plats se korna springa ut. Det är en sällsam och rolig upplevelse att se kornas nyfikenhet och glädje över att få springa fritt och äta färskt gräs.

På grund av den kalla våren har gräset inte vuxit i den takt som det brukar i år, så därför släpps korna ut något senare. Annars kommer det krävas stödutfodring.

Det som kanske inte alla vet är att bönderna måste släppa ut korna varje år, enligt regler i den så kallade beteslagen. Den kom till 1988, som en present till Astrid Lindgren på 80-årsdagen, och fick mer flexibla regler 2012 och 2016. Förra året beslutade LRF att sträva efter en förändrad beteslag där det ska finnas undantag för nötkreatur i lösdriftsstallar. Det skulle också bli en anpassning till hur det är i EU, vilket förstås vore en fördel för konkurrensen. Djuren har det bra i lösdriftshallarna, argumenterar LRF, och det får man verkligen hoppas.

ANNONS

Att göra undantag beroende på vilken teknik som lantbrukaren använder är kanske bra för dennes ekonomi och den samlade konkurrenskraften, men det skulle innebära en tillbakagång när det gäller djurens välfärd. Den som någon gång sett kor som betar ute och studerat deras beteende ser att de kan leva naturligt och få den rörelse som alla däggdjur kräver för att må bra. Man kan bara föreställa sig hur gott det är med färskt gräs när man hör kossan ivrigt smaska i sig - att undanhålla henne det vore verkligen att sträva bakåt.

Samtidigt har kor i alla tider gått ute på somrarna, men då beroende på att fodret annars inte räckte till under hela året. Förr var besättningarna mindre och därför krävdes inte de stora markarealer som behövs i dag för att följa beteslagen.

Lösdriftshallar är förstås bra för de lantbrukare som vill expandera sin verksamhet och vi behöver mer svensk mjölk. Som det ser ut nu är antalet mjölkbönder alldeles för lågt och i vissa områden finns det kanske bara en mjölkbonde kvar, i bästa fall. I Hallands inland ser det ut så i flera av de gamla socknarna. Men är lösningen stordrift och lösdrift? Korna slipper förvisso väder och vind, men är det tillräckligt för dem att gå på betonggolv och få perfekt tilldelad mängd mat? Forskning visar att bete utomhus ger färre sjukdomar på klövar och juver och enklare kalvningar. Korna får inte missunnas bete, det måste riksdagspolitikerna se till, samtidigt som de måste ta hänsyn till mjölkböndernas svåra situation.

ANNONS
ANNONS