Nog är vi många som hört det hurtiga uttrycket. Tänkt att motverka någons petiga inställning, allmänna kinkighet eller bara få barnet att äta den där tappade bullen. Till alla som håller strikt på renlighet verkar det dessvärre som att det faktiskt kan ligga något i det. Det kan nämligen vara så att vi tvättar oss för mycket.
I Svenska Dagbladet berättas om en amerikansk studie från 2014. I den jämförde man huden hos två grupper kvinnor, en i USA och en i Tanzania. De amerikanska kvinnorna tillbringade mycket av sin tid i sterila inomhusmiljöer, medan de i Tanzania till största del jobbade i en mindre ren utomhusmiljö. Studien gav vid handen att kvinnorna i Tanzania överlag hade mindre hudbesvär, medan de USA i större utsträckning var utsatta för sådana bakterier som orsakar acne och eksem.
Hudforskaren Johanna Gillbro framhåller att huden, likt tarmen, har en egen bakteriekultur och att ett allt för nitiskt tvättande försvagar den. Därför kan en överdriven renlighet leda till problem.
Att renlighet kan gå till överdrift gäller inte bara huden. Flera studier visar att barn som växer upp i en allt för ren miljö löper större risk att utveckla allergier. Även här handlar det om bakterier och att det finns sådana som det är bra att utsättas för. Detta kan förklara varför allergier ökar i hela västvärlden, var fjärde svensk lider idag av någon typ av överkänslighet.
En allt för stark motreaktion är nu kanske inte på sin plats. Trenden (tydligen är det en trend) att helt välja bort tvål får mothugg från andra forskare och även Gillbro stämmer in i att en god handhygien är fortsatt viktig.
Det verkar alltså som lagom faktiskt är bäst. Den västerländska vurmen för renlighet är också historiskt mycket förståelig. För ett par generationer sedan såg det mycket annorlunda ut.
1847 gjorde den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis en banbrytande upptäckt när han arbetade som chef för förlossningsavdelningen på Wiens allmänna sjukhus. Han insåg att barnsängsfeber var smittsamt och att spridningen kunde motverkas genom att alla som medverkade vid förlossningarna tvättade händerna, något som inte var praxis, ens om man just hade genomfört en obduktion.
Trots att dödligheten sjönk avsevärt på Semmelweis avdelning var det medicinska etablissemanget skeptiskt. Upptäckten gick emot tidens rådande uppfattningar, och dessutom ansågs det för ansträngande att behöva tvätta händerna varje gång man skulle undersöka en gravid kvinna.
Med den bakgrunden är det inte svårt att förstå att när renligheten väl slog igenom så anammade vi den ordentligt. Fortfarande lever de som minns vad ”Lortsverige” ville mena och Semmelweis skulle antagligen ha funnit tanken på att något kunde bli ”för rent” som direkt skrattretande. Utvecklingen är dock aldrig självklar. De miljonprogram som ersatte Lortsveriges trångboddhet hade sina egna problem. Den moderna världen har givit oss fantastiska möjligheter, men allt som är nytt har inte blivit framtiden. Vem betraktar i dag halvfabrikat och färdigrätter som något eftertraktat?
En lite överdriven renlighet är nog också till sist djupt mänsklig. Att vilja fokusera på små problem, som kanske inte ens är problematiska, men som är väsentligt mer hanterbara än alla de stora. Må det vara klimatförändringar eller gängbrottslighet.
För övrigt ger en snabb googling vid handen att de flesta verkar använda ett annat ord än ”lort” i rubrikens uttryck; men så har jag fått lära mig det.
