Hur rädd var hon, kvinnan från Gällared som gömde de små kvarlevorna i en ask under kyrkgolvet. Sökte hon själsfrid för sig och foster efter ett missfall? Eller gömde hon darrande bevisen på en oönskad graviditet som hon fått hjälp att avsluta? Bad hon en bön om hjälp och kanske ”syndernas” förlåtelse?
Oavsett vilket talar fosterfyndet till oss. Asken som upptäcktes under kyrkans golv, och som rapporterats om av SVT Halland, är mycket mer än en berättelse från dåtiden.
Men inte kan väl ett mumifierat foster, gömt i en halländsk kyrka, ha en koppling till nutidens heta abortdebatter?
Tänk igen.
Allt går igen. Inte döda "barn". Mylingar tror vi inte längre på. Men en religiös fundamentalism, och en konservativ strävan att neka kvinnan rätten till sin kropp, gör en ovälkommen comeback. Så även i Halland.
En kampanj för svenska barnmorskors rätt att vägra abort har drivits av personer med kopplingar till Livets ord. För att kunna driva sin strid, till högsta EU-nivå, har de fått ekonomiskt stöd via likasinnade anitabortextremister i USA. Under täckelset av krav på "samvetsfrihet" har barnmorskan med följe indirekt utmålat abortsökande kvinnor som barnamörderskor.
På andra sidan Atlanten, fruktar många kvinnor nu att Högsta Domstolen, under våren ska riva upp den prejudicerande dom som garanterat aborträtten i decennier. Kommande domslut kan leda till att en lång rad delstater går tillbaka till system som påminner alltför mycket om Halland för 200 år sedan.
Att det omsorgsfullt inlindade fostret, som upptäcktes av en slump i samband med kyrkorenovering i Gällared, skulle ha med abort att göra kan kanske låta osannolikt. Och visst kan fyndet, i den traditionellt hemsnickrade "kistan", vara resultatet av ett tidigt missfall. Kanske är det fråga om kvarlevor som varligt omhändertagits av en sörjande mor.
Vi kan dock inte ta det för givet.
"Abort var hårt stigmatiserat på 1800-talet - även om det kan ha varit ganska vanligt i många kvinnors liv". Det konstaterar en nordisk forskargrupp som satts samman efter fyndet Gällared.
Forskarna konstaterar att de förekom att döda foster och spädbarn stoppades i små askar och boxar och begravdes i lönndom i anslutning till kyrkor i Norge, Sverige och Finland, trots att det var strängt förbjudet.
Rädslan för mylingar, alltså att de döda "barnet" skulle bli en osalig andre och plåga föräldrarna, bidrog till att även aborterade foster kunde komma att begravas i hemlighet. Det kan också ha varit ett sätt att hantera det trauma en abort kan innebära. Abort må ha varit förbjudet, men att föda barn utanför äktenskapet sågs inte heller med blida ögon av vare sig kyrka eller samhälle - vilket gjorde valet än svårare för dåtidens kvinnor.
I dag är det lättare - om aldrig lätt. I den 1800-talskyrka, där prästerskapet pekade finger, kan en kvinna som valt abort i dag finna råd och stöd. Svenska kyrkan anser, till skillnad från en del frikyrkor, att en kvinna skall ha rätt att välja abort.
Men exemplen från USA - och ställningstaganden inom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, visar att en sådan rättighet aldrig kan tas för självklar. Falkenbergspolitikern Sara-Lena Bjälkö tillhör de SD-politiker som i riksdagen motionerat om att sänka abortgränsen. Att aborträtten kan försämras om två partier som vill sänka abortgränsen, KD och SD, bildar regering tillsammans är uppenbart.
